Varför är Fluffgänget-Sandra så glad idag för?



Ja, det skulle kunna vara det att hon just överlevt ett kinesiskt förgiftningsförsök.

Fluffgänget-Sandra åt en kinesisk godis. Och blev akut illamående. Vilket var konstigt då hon åt en likadan godis i förrgår och inte märkte nånting alls.

Men en liter vatten, en c-vitaminbrustablett och ett tuggummi senare mår hon, efter omständigheterna, bra.

Fluffgänget-Sandra kan bara spekulera i varför det kinesiska folket skulle vilja förgifta henne. Kanske vill de ta över hennes blogg. Om ni vet något är alla tips är varmt välkomna!

Och... ni kan ju hålla utkik framöver. Om Fluffbloggen plötsligt ändrar språk kan ni ju kanske ringa 112 eller så.




Ja, men nej! Det är inte därför Fluffgänget-Sandra är så glad idag.

Fluffgänget-Sandra har fått tag på två biljetter till Cirque du Soleils föreställning "Immortal" i Globen den 2:a november! :D

Det är en hyllningsföreställning till Michael Jackson, med hans musik! Av och med Cirque du Soleil! :D

Trailer:


Biljetterna släpps egentligen först om ett par dagar, men om jag har nån läsare som också vill förköpa så registrerar man sig bara på Cirque du Soleils hemsida så får man tillgång till biljetterna redan nu.

De bra platserna börjar redan ta slut!


...Så nu vet ni vad jag gör om nästan ett år. ^^;

Gäller att vara ute i tid med sånt där... Jag lovar att de där biljetterna säljer slut på nolltid.
Det är ju det bästa som går att se för ett Michael Jackson-fan nu när han själv inte gör några shower längre...



"Oj, vad kul för dig, Fluffgänget-Sandra! Så du har dansat på små moln hela dagen nu då?"

Mjaaa... inte riktigt hela dagen kanske...

Ni förstår, i morse skulle jag till vårdcentralen.

Jag hade ringt för några veckor sedan om ett födelsemärke som ska plockas bort. Och så hade jag fått tid hos en hudspecialist idag.

Var inte helt säker på att de skulle göra det idag, eller om de bara tittar första gången, men efter att ha ringt sjukvårdsupplysningen och frågat (och dessutom googlat som nåt litet blått) så var jag rätt övertygad om att det skulle ske idag.
Allt tydde på det. Alla sa att förmodligen var det så.

Så jag var skitnervös!

Och i morse när det var dags att åka var jag ännu nervösare.

Man kunde väva en matta av ångesten i luften.


Jamen såhär va... Det är ju skitläskigt!!

Det sista man vill göra en måndagmorgon är väl att besöka en okänd människa som har för avsikt att motionera en skalpell (eller borrmaskin eller vad de nu använder till sånt där) på dig.


...ja, så det var ju ingen höjdarmorgon direkt.




Men det blev värre.




Nervositeten till trots hade jag ju ändå mentalt förberett mig.

Men så kommer jag dit, och besöket går på ett par minuter. Läkaren kikar lite på födelsemärket, sen säger han att jag ska få en remiss till en kirurg, sen får jag gå hem.

Attans! Nu får jag ju gå och vara lika nervös igen om en månad eller två!

O-spiffigt.






...men ÄR det inte så att man får köpa hem glass efter att man tagit bort födelsemärken?




Kan inte nån vänlig liten läsare ge lite tips på god glass till en total glassanalfabet? ^^ Är det Ben & Jerrys som gäller, eller?

Hej på er! :)


Idag sitter jag och bloggar i Internet Explorer istället för mitt älskade Firefox...

Blogg.se har nämligen bestämt sig för att det är en bra idé att lansera en ny sida, "blogg.se stil", en sida där de lägger upp mode, shoppingtips, stilsäkra trender och annat sånt....

De bestämde sig dessutom för att ha den som startsida för alla på blogg.se ett tag framöver.


Och när de designade den här startsidan så bestämde de sig för att hela världen surfar med Internet Explorer som webbläsare (precis som att de har bestämt sig för att hela världen bara har iPhones. Fortfarande ingen app till Android i sikte, trots att iPhone-appen varit ute jättelänge och till och med hunnit uppgraderas).

Så blogg.se kodar inte så att det också ser bra ut i Firefox. Just därför ligger det en bild på nåns shorts över inloggningsrutan i Firefox, så det går liksom inte att logga in.


Jag... tänker att det kanske snart är dags för wordpress istället. Om det bara finns nåt smidigt sätt att importera hela bloggen dit.

Jag vill inte titta på någons "helrätta" shorts, supertrendiga nit-tofflor eller skumma handsmycke... Jag vill bara logga in. ^^;





Jaa, men vad har hänt sen sist då?
En himla massa.

Men bland annat har jag har sökt lite sommarjobb! Ni kan ju hålla tummarna. ^^


Men sen är det ju det där problemet, va...
I en utav ansökningarna ville de att jag skulle skicka med en bild på mig själv.

Men man har ju så många bilder... Och då är ju frågan då, va...

Vilken ska man välja?


Skitsvårt!

Men till slut valde jag bild nr. 1 och skickade in den. Jag menar... man ska ju inte göra sig till en massa, bäst är ju ändå att vara sig själv. ^^





Marsvinen fick paket idag!

Faktum är att marsvinen är de som får flest paket här i Flufflyan.
Snöff fick en krya-på-dig-bukett persilja av persiljetanten på posten för nån vecka sen, och idag kom uppföljaren. ^^

Både Pär och Snöff hälsar och tackar så mycket!


Snöff blev faktiskt ovanligt glad för persilja idag. Han blev helt galen, liksom.

Har aldrig sett ett marsvin vräka i sig persilja sådär! Och då har jag ändå sett ganska många marsvin vräka i sig persilja. :)




Pja.. ^^



Vi slötittade lite på slutet av "The Voice" idag, förresten.

Ni vet, det där tv-programmet där Ola Salo, Magnus Uggla, Petter och Carola (skrivna i Fluffgängets popularitetsordning) får välja ut folk som sjunger utan att se hur de ser ut och sedan coacha dem.


Visste ni att Pär skulle varit med i det programmet?


Jo, det är sant!

Han tränade i flera dagar på att sjunga. Ja, och så köpte han en liten kostym. Och lockade håret lite extra, och grejer.

Men sen när han kom till uttagningen blev det inte helt som han tänkt sig.


Men trots tjafset med producenterna fick Pär framföra sitt nummer. Men sen tog det stopp.

Av någon anledning anklagades Pär för "onödigt juryfjäsk".


Och även om Ola blev klart smickrad och nog övervägde att ge Pär en plats i laget så satte Pär nosen i vädret och marscherade ut efter anklagelsen.

Ett marsvin av Pärs rang ska inte behöva ta sånt struntprat.


Så nu vet ni. :) Hade producenterna bara varit lite artigare så hade det varit Pär som sopat mattan med alla de andra deltagarna varje helg i din tv-ruta. ^^


Det är ett problem, den här gnagardiskrimineringen i samhället och i media.
Det är ett problem...

Det är lugnt, hörni!
Vi lever. ^^

Har varit lite mycket senaste dagarna bara, med nästan allt.

Jag bloggar ordentligt igen imorgon. :)
Tills dess får ni ta hand om er!



Och du; när du läser det här är det förmodligen fredag! Skönt va? :D

Nu var det rätt länge sen det var ett inlägg om att råttorna klagade på något, va?

Ja, de har hållit sig rätt nöjda. ^^ Ovanligt nöjda, faktiskt...

Men idag sprack det. Golbat upptäckte något.
Och blev skitsur.


Jamen det var ju julgranskulan.

Det verkar inte bättre än att deras julpynt, en liten julgranskula, fortfarande sitter uppe.



Jag förklarade för Golbat att julen varar än till påska.

Golbat förklarade för mig att jag är en latmask som inte plockat bort hennes julgranskula.
Sen kastade hon majs och brödbitar omkring sig, som en pytteliten men jättearg bollmaskin.

Ja, allt det här snacket om kamphundar som flippar är ju ingenting.
Ni skulle se en råtta när den blir riktigt irriterad.



Här i Göteborg har det kommit snö nu, förresten!

Igår snöade det ganska mycket, så såhär såg det ut då:


Idag låg snön fortfarande kvar på marken, men hade försvunnit från träd och buskar.

Så när jag tvingade Edvin att följa med mig ut och fota lite så såg det rätt grönt ut ändå:


Jag kanske tvingade honom att fotas också...

(Stackarn. ^^; I en värld där så många gör precis vad som helst för att få ställa sig framför en kamera och kalla sig "modell" vill Edvin helst bara sitta under sin kork-ek och luukta på blommorna... Men se det får han inte!)


Men jag menar... nåt måste jag ju ha att fota ute.

Och Golbat vill ju som bekant inte gå ut över huvudtaget.

Ja, då har turen kommit till Golbat att få presentera sig här i bloggen!
Man kan nästan tro att vi går i åldersordning, från äldst till yngst när vi gör de här intervjuerna. :) Undrar just vem det blir nästa gång.

(Det blev ganska mycket bilder i det här inlägget, både nya och gamla. Ledsen om det tar lång tid att ladda, hörni!)



Hur som helst, mina damer och herrar, luta er tillbaka och ta del utav Golbats livshistoria!

Som ni tidigare sett grundas dessa porträtt på intervjuer.
Golbat verkar tyvärr vara sen till intervjun, så jag får börja skriva lite utan henne.



Den 26:e mars 2010 föddes en liten rosa pryl som senare skulle komma att bli Fluffgängets alldeles egna hopplösa romantiker och drömmare.
Hon skulle tillika bli en mycket vacker liten råtta, med päls som en schampooreklam och stora, mörka ögon som alla smälter för.

Det kunde man inte tro den där marsdagen för snart två år sedan.

Inte kunde man tro det ett bra tag efter den där marsdagen heller.


Ni förstår, när alla Golbats syskon hade fått sin päls var Golbat fortfarande naken.


Japp. Spritt språngande.

Som Naken-Janne, fast utan mössa. Och rosa var hon också.


Detta, samt det faktum att hon var mycket mindre än de andra råttorna, resulterade i att hon tidigt började kallas "Mongo".



Fast det visste ni nog redan. Jag vill minnas att Smulan sålde den storyn dyrt till pressen för ett år sen eller så...

(arkivbild)



När hon flyttade hem till oss byttes snabbt namnet "Mongo" ut mot det fagra, vackert klingande namnet "Golbat".
Och hon älskade sitt nya namn direkt!

...nåja. Idag kallas hon som bekant mest för det klart femininare namnet "Battson".





Men se där! När man talar om trollen. Nu anländer huvudpersonen för denna intervju! Kanon, då kan ju själva intervjun börja!


*****


Jag hämtar en kopp vegansk vispgrädde, Golbats absoluta favorit, och låter henne hämta andan lite.
"Har jag missat mycket?", flämtar hon.

Jag försäkrar henne om att det inte är någon fara. Att jag bara skrivit ned födelsedatum och lite sånt hittills. Inget som hon hade behövt svara på. Och absolut inga pinsamheter.



Jag börjar med att fråga henne hur det känns det här med att vara en så offentlig person. Mycket av det hon gör hamnar ju ändå i en blogg fri för vem som helst att läsa.

Hon svarar att det känns ganska okej ändå.

Lite jobbigt har det väl varit vissa gånger. De gånger då Smulan lagt ut pinsamheter om henne på facebook, och de gånger när jag bloggat om pinsamma saker.

Men efter nästan två år har hon kommit fram till att man inte ska gå och älta sådant.
Det är mycket enklare, och bra mycket mer tillfredsställande, att bara doppa den skyldiges tandborste i toaletten när sådant händer.

(VA?!?! /red. anmärkning)

Det blir en jobbig tystnad, under vilken Battson ser ut såhär:



För att bryta tystnaden bestämmer jag mig för att gå in på de lite mer personliga frågorna.

Och jag har en fråga som vi alla funderat över den senaste tiden;
Hur gick det egentligen med Musse Pigg?

Ni vet, den amerikanske skådespelaren med röda pingisshorts som tjänar grova summor pengar men som tyvärr har den dåliga smaken att redan ha flickvän.
Golbat har ju varit störtförälskad i honom ända sedan hon var mycket ung.

Jag hade verkligen väntat mig att leendet nu skulle avta lite och ge plats för ett annat ansiktsuttryck. Vilket som helst egentligen. Men:


Lite mystiskt säger hon att vi snart får se. Och jag känner att jag efter intervjun kanske borde ringa Musses manager.
Ni vet, bara kolla så allt är okej..



En tråkig, men viktig del utav Golbats liv är ju också olyckan.
Ni nya läsare känner kanske inte till den.

Den 23/6 2011 ramlade Golbat från en hög plats i buren och landade konstigt. Efter det var hon förlamad från midjan och nedåt.
Det var jättejobbigt för både oss och Golbat. Ja, till och med Smulan verkade väldigt nedstämd över det.

Men allt gick bättre än vi hade vågat tro, och nu har Golbat fått tillbaka både känsel och rörelseförmåga, men har fortfarande inte lyckats bygga upp musklerna riktigt som de var. Så hon använder fortfarande inte bakbenen så mycket, men hon tar sig fram ändå.

Lika pigg och glad som alltid. :) Alltid lika positiv.




Golbat har alltid varit lite utav en drömmare, och en romantiker.

Lite såndär "lägga blommor under kudden och drömma om sin stora kärlek"-romantiker.


Vilket Smulan aldrig tröttnar på att jävlas med henne för.

Som den där gången då Golbat fick för sig att den första killen man såg på alla hjärtans dag var den man skulle få spendera resten av sitt liv med:



Utöver dessa romantiska tendenser, men kanske kopplat till dem, så har Golbat länge varit en utav de största pussgurkor jag någonsin mött.



Fast det har faktiskt avtagit på senare tid. Vi vet inte varför.

Kanske har hon vuxit ifrån det. Jag vet inte.

När jag frågar Golbat hävdar hon att hon slutat pussas för att vi helt enkelt fått horribla andedräkter på sistone...
Men vi vet ju alla att det inte stämmer. ^^


-------------------------------------------------------
Här smet Edvin in med en kommentar om att han vill att jag klart och tydligt skriver ut att han aldrig skulle pussa en råtta. För det är skitäckligt.

Golbat hälsar att Edvin ska ha det så trevligt när han borstar sina tänder ikväll.

---------------------------------------------------------


I övrigt är Golbat en väldigt snäll och fridfull liten råtta.

Kanske lite för snäll.

Ofta lyckas hennes tvillingsyster Smulan jäklas med henne, och inte sällan är det vi som får rädda henne.

Som med RaTATTOOuille, Smulans tatueringsstudio. Eller solariet. Eller Shrek-DVDn. Eller...
ja, det är bara att kolla bland gamla inlägg, listan kan göras lång.


Även utanför bloggen är det lite så. När det hörs bittra småpip ifrån buren, ja då kan du lita på att det är Smulan som lägger stinkiga fötter i ansiktet på Golbat igen.


Vi avslutar intervjun med en bild som, även om den ligger lite fel säsongsmässigt, tydligt illustrerar de fagra fysiska attribut nämnda tidigt i artikeln. (Golbat tvingade mig att ha med den. Ifall Musse Pigg skulle läsa bloggen.)

Ja, inte det där med rosa och naken, alltså. Utan det andra. Blank päls och stora mörka ögon.

Jamen när man tänker på det är det lite "den fula ankungen" över det hela.

Hon växte ju upp och blev rätt stilig ändå, den där Mongo. :)

Fluffgänget-Sandra är jättetrött efter flera dagars pluggande och tenta idag (som gick bra!), så idag tar bloggen reklampaus:


Det här är en duva.


Den kan inte baka bröd själv.

Men den tycker väldigt mycket om bröd.

Bara så du vet.



/Duvorna

Idag var vi på bio!

De har ju gjort en 3D-version av Lejonkungen. Och eftersom Lejonkungen är världens genom tiderna bästa film så måste man ju se den! ^^

Så Edvin och jag kikade på den idag.


Fast när vi bokade biljetterna fick vi en överraskning. Den föreställning som börjar allra, allra senast börjar kl 15:30.

Alla andra filmer går ju mycket senare. Vi funderade vad detta kunde bero på. 15:30 var ju lite tidigt för bio, tyckte vi.
Så gick det upp för oss: Biografen ser Lejonkungen som en barnfilm. Den kan inte gå senare än 15:30, för sen ska alla barnen sova.



Attans.



Det var ungefär då vi också insåg att hela salongen skulle vara fylld utav barnfamiljer. Och så vi.
Tre miljarder barnfamiljer.... och så vi.


Jamen lite pinsamt kan man ju tänka sig att det skulle bli!


Nu är ju Lejonkungen en klassiker, och dessutom en Disneyfilm, så det är okej att gilla den. Så pass mycket att man ser den på bio trots att man redan sett den 500 gånger. Även om man är vuxen.
Men ändå.


Det var då den kom. Snilleblixten. Vi tar med oss Smulan!



Jamen det gick ju smidigt! ^^


Eller... ja, det kanske beror på vem du frågar. Smulan ägnade början utav filmen åt att bada i folks popcorn och ge småbarn psykiska men för livet.

"Men Fluffgänget-Sandra, varför ser småbarnen ut som bowlingkäglor?"

Jag... jag vet inte.


Smulan lugnade hur som helst ned sig när Timon kom in i filmen.
Ni vet, Timon... Den berömda afrikanska skådespelaren som Smulan var kär i när hon var yngre.


Smulan säger att hon absolut inte är kär i honom längre. Smulan säger att det är töntigt att vara kär i filmstjärnor.

Fast jag vet inte jag. Tre gånger under filmens gång fick jag springa ut och hämta nya haklappar åt henne för hon dreglade så.

Men det kan ju förstås ha berott på mycket annat. Lukten av popcorn. Småbarnen (man blir som man umgås). Rabies.
Ja, lite vad som helst faktiskt. Jag menar, jag är ju ingen doktor direkt. ^^;




Vill passa på att utfärda en varning för extrem torka, förresten. Bloggtorka.
Jag har tenta på onsdag och har mina skäl att misstänka att det inte blir något mer bloggande nu förrän onsdag kväll.
Jag kan ju ha fel. Det beror på hur det går med plugget. Men håll inte andan, hörni. ^^;

Kram på er!

Jag och min trogne vapendragare (stativdragare) Eddecooling har fotat lite.



Vi fotade solnedgången idag. Vårat hus på bilden! ^^



Och så har jag fotat Edvin när han jonglerar käglor.



Och till sist en vääldigt arrangerad (men faktiskt nästan helt ofixad i dator, bakgrunden har gjorts lite suddigare bara) bild. ^^;
Det är en sån pendel. Som jag hängt upp i en drakljusstake. Och så tejpade jag fast min stackars mobil med blixtlampan på i bordskanten bakom. :P (jäääkla tur att ingen ringde just då)



Tycker det är väldigt kul att fota.
Och det är ju ganska lätt att bara slänga upp lite foton i bloggen för att få lite fler bilder till inlägget, speciellt om man har ont om tid. Så det kanske blir lite foton framöver också. Både med och utan fluff.

Nån bild då och då, sådär.

...Säg till om det bara är irriterande. ^^;
Vet ju att det förmodligen inte är amatörbilder av solnedgångar ni kommer hit för att kika på egentligen. :)




Men massor av djur blir det ju också såklart! :) Precis som vanligt. Så lätt slipper ni inte undan. ^^





Apropå djur, har ni läst den där artikeln om musen som håller ett SAS-plan gisslan?

Ja, hur som helst, det är en mus ombord på ett plan. Och den vägrar gå därifrån. Och planet kan inte tas tillbaka i trafik förrän musen är borta.


Det var Smulan som visade mig artikeln. Hon hade tydligen hittat den på facebook.

När hon visade mig artikeln så var hon eld och lågor.

Smulan är ju lite svag för såna där "bad boys" (och man får väl räkna en flygplanskapande mus till just den kategorin), så jag frågade vänligt och försiktigt om det kanske var så att hon var lite förtjust i den där musen.


Smulan förklarade att jag är en tönt. Sen råkade Smulan spilla en halvliter kaffe över mig.


Sen undrade Smulan om jag nånsin hade träffat en mus.


Smulan säger att möss är små och pratar konstigt.


Så... nej, Smulan är inte särskilt kär i flygplanskaparmusen.

Bara ifall ni undrade.

Smulan tyckte mest att det var spiffigt att en gnagare lyckats ta över ett helt flygplan. Hon säger att hon själv funderat på att prova, nämligen.



Däremot tror jag att jag ska visa artikeln för Golbat sen.

Som ni säkert redan vet så har ju Golbat en lite annan syn på möss än vad Smulan har.







Och Snöff? Han mår bra. :)

De ringde faktiskt från djursjukhuset igår och ville veta hur det gick för honom. ^^ Om såret läkte bra och sådär.

Väldigt bra gjort utav Falu Djursjukhus att följa upp sina små patienter. :)

Hej på er! ^^

Idag har det snöat lite i Göteborg.
Mycket av det har smält bort nu. Det var preciiis så det täckte gräsmattan mot slutet av snöandet. Sen blev det regn, och nu är det mest bara slask.

Men tidigare idag var jag in i en butik. Alldeles efter mig kom en medelålders herre inrusandes, och när han väl kommit under tak så utbrister han:


Han fortsätter sedan prata med expediten om vilket fasansfullt snöoväder det var.

Jag sneglar ut genom fönstret. Asfalten där folk går och bilar kör är helt bar. I gräset ligger det lite snö. En centimeter eller så.

Vilka skillnader det är egentligen, bara mellan Göteborg och Dalarna! Så långt är det ju inte emellan, men ändå verkar klimaten vara så olika. Likaså inställningen till snö.



Jamen... lite såhär:

Göteborg



Dalarna


:)


Fast det blir väl så om man inte är van vid så mycket snö, kanske.

Kan inte låta bli att fundera på vad folk ännu längre norrut tänker om oss från Dalarna.
"2,5 meter? Vaddårå, du har väl skorsten att klättra ut genom? Och snöskoter på taket? Pfft, veklingar."



Det går bra för Snöff, förresten. :) Han fick smärtstillande för sista gången idag. Och stygnen, som skulle lösas upp av sig själva, håller på att lösas upp. Ärret ser fint ut.

Så då vet ni! ^^

Jaha, imorgon börjar skolan igen då!


Det känns bra faktiskt. :)  Eller... kändes bra är väl mer rätt.

Det är såhär va...
Edvins skola börjar inte förrän nästa måndag.

"Men Fluffgänget-Sandra, är inte det jättebra då? Då kan ju han laga mat åt dig så det bara är att sätta sig och äta när du kommer hem!"


Visserligen, kära läsare. Visserligen.

Men grejen är att djuren också är lediga den här veckan. Så de har fått Edvin att gå med på att anordna ett non-stop-party. Som avslutning på jullovet, liksom.


Och vi som redan har slut på jullovet då?
Ja, det skulle vi minsann tänkt på innan vi valde en utbildning med rekordkorta ledigheter.



Jag har försökt opponera mig, men blivit nedröstad varje gång.

De ska visst ha karaoke också. Så Eddecooling, med ett förflutet som karaokekung på Tallinn-färjan (va?) och därför också lokalkändis i Tallinn, röstar såklart för.


...bäst för Edvin att han lagar jääääääkligt god mat, annars kommer detta stå honom dyrt!

Tjenare!

Nu är hela Fluffgänget på plats i Göteborg igen. Skolan börjar igen på måndag, så lika bra var väl det.
Snöff klarade bilresan bra trots att han är nyopererad.



"Jamen hur går det för lille Snöff, Fluffgänget-Sandra?"

Jomen det går faktiskt väldigt bra, käre läsare! ^^
Han är väldigt pigg och så. Han går fortfarande på smärtstillande och det ska han göra i två dagar till. Sen är det slut med mediciner. Penicillinkuren tar slut imorgon.

Aptit har han också. :) Och operationsärret läker riktigt fint.
Tipp topp alltså. ^^


Vi vill passa på att skicka ut ett jättestort tack för hjälpen till Edvins pappa!




Men vad sysslar Snöff med nu när han är sjukskriven då?

Ja, han har läst en del. Lite språktidningar och annat sånt sofistikerat.

...säger han i alla fall.
Men ser ni också vad som är fel i den här annars så perfekta bilden?


...jamen han har ju tuggat på tidningen!!

"Jag har börjat läsa", jo tjena! Hade inte jag dykt upp med kameran just då så hade han satt i sig hela tidningen, det är jag säker på.


Bluffdjur.


Snart är han ju ikapp Fluffgängets eget ärkebluffdjur:


Fast henne har det ju varit ganska lugnt kring på sistone. Nästan lite för lugnt.
Till och med RaTATTOOuille, hennes tatueringsstudio, har julstängt.

Det här har givetvis gjort mig och Edvin oroligare än någonsin förut. Vad planerar hon? Och hur?
Och kan hon bara göra det nån gång så vi slipper ligga sömnlösa fler nätter?




Vi var och veckohandlade idag, förresten. På väg hem fick jag Edvin att bära alla kassar för att jag skulle kunna fota gatulyktor. ^^


...det är lugnt, jag betalade honom med choklad när vi kom hem. :)

Hej och gott nytt år på er! :)


Hoppas ni hade en trevlig nyårsafton!

Jag och Edvin firade med ett gäng vänner vi inte träffat på alldeles för länge. Jättetrevligt! :)

Marsvinen och råttorna firade hemma hos Edvins familj. Råttorna var visst uppe och minglade lite med gästerna under kvällen. Råttorna tyckte det var jättetrevligt, men kanske lite kärvt i början.

Det var nämligen såhär va...


Och som ni ju redan vet så är Smulan lite känslig när det gäller det här med ålderstecken.

Många har under jullovet påpekat hur framträdande dessa ålderstecken är.

Att hon har rynkor, att hon har tufsig päls, att hon ser gammal ut... Och inte blir det bättre av att Battson, tvillingsyrran, ser ut som en schampooreklam.


Till Smulans försvar så är hon faktiskt lite lockig/krusig i pälsen. Battson är helt rakhårig. Man blir ju blankare då.
(Fast jag förstår inte varför Battson fortfarande ser ut som hon gjorde som ung. Rynkfri och allt. Vad är hemligheten?)

Men i övrigt tyckte Smulan att nyår var toppen. :) Hon fick massor av uppmärksamhet medan vi var borta, så hon är nog nöjd ändå. :)




Vi fick förresten ta Snöff till veterinären igår.



Han har pipit lite konstigt, och igår kom det blod med i urinen. Så vi åkte genast in till veterinären (varför händer potentiellt akuta saker alltid när det är nyårsafton/midsommarafton, etc?).

Väl där trodde de att han har urinvägsinfektion, så vi fick antibiotika med oss hem. Bactrim. Så nu äter han det 2 ggr om dagen.

Om inte det funkar skulle vi få återkomma för röntgen och eventuell operation då det i så fall kan hända att det är urinsten.
Så vi håller alla tummar vi har för att antibiotikan hjälper!

Vi blir hemma i Falun lite längre än vad som var tänkt nu, alltså. Vi avvaktar och ser hur det utvecklar sig det här med Snöff.

Krya-på-dig-kramar till Snöff! <3




Och god natt på er allihop. :)



Har ni några nyårslöften än, förresten? Jag har banne mig inte hittat på nåt än... NÅT nyårslöfte måste man ju ha att bryta... Får fundera lite till.



(Vad hände nu? Blev du just tandborstsråttad? Ja, sånt händer, käre läsare. Sånt händer.)