Pers kulle och råttbedragare

Hej på er! ^^
 
Nu har vi hunnit vara i Dalarna ett tag och djuren har börjat finna sig ordentligt till rätta.
 
Pär bor hemma hos Edvins föräldrar. Och eventuellt har han ådragit sig en släng utav storhetsvansinne.
Ni vet, marsvin äter ju gräs. Och det bästa gräset i trakten växer på en plats som heter "Pers kulle".
 
Jag är allvarlig. Det sitter en skylt där vid kullen och allt. "Pers kulle".
 
 
Pär tycker det är himla trevligt att man i Dalarna äntligen uppkallat någonting efter den utflugne Fluffgänget-kändisen från Borlänge.
 
Pär tycker dock att det är lite irriterande att de stavade hans namn fel.
 
 
 
 
 
Råttorna har förresten blivit sådär besatta igen.
 
Hypnotiserade, liksom.
 
 
Den här gången utav en träskiva som de bara MÅSTE ta sig över.
 
 
Hemma hos råttmormor får de ibland springa och leka i hallen.
 
Då brukar vi ställa en träskiva för öppningen till resten av huset. För att de ska hålla sig i hallen. För att de inte ska nå telefonen och ringa dyra utlandssamtal, länsa kylskåpet eller göra något äckligt med andras tandborstar.
 
Men nu är det såhär va... träskivan är lite för låg.
 
Råttorna kan lätt hoppa upp på den och sedan ta sig ned på golvet på andra sidan. Så man måste vakta träskivan hela tiden.
 
 
Inga problem egentligen, råttor är tillräckligt sega på att rymma för att man ska hinna stoppa dem och lyfta tillbaka dem. Om man ser dem.
 
Men de är tydligen inte helt dumma. Och de är organiserade.
 
 
Senast när de var där och sprang var de ganska genialiska.
 
Metapod vet att jag är svag för när hon vill pussas. Så det de gjorde var helt enkelt så att Metapod distraherade mig medan Luva smög under en bänk bort mot plankan.
Och hoppade över.
 
 
Vi fick tag i henne igen.
 
Men erkänn att det var smart utav dem!
 
 
 
"Men Fluffgänget-Sandra, hur kan det där simpla tricket funka på dig? Är det inte ganska äckligt, till och med?"
 
Jag vet!!
 
Men jag läste på en webbsida förut, va... Och det stod att när råttor pussar folk på munnen så betyder det att de ser en som en del utav deras flock! För att råttor ofta gör så inom sin egen flock för att hålla koll på vad andra råttor ätit och så.
 
 
Jag har ingen aning om huruvida det stämmer eller inte, jag kollade aldrig efter fler källor, men jag väljer att inbilla mig att det stämmer. :)
 
Så varje gång en utav råttorna ger mig en puss blir jag fasansfullt smickrad.
 
För alla vill väl vara en del utav en flock!
 
Ja, hur som helst... Det är därför det där funkade på mig. Och det var därför Luva fick ta en sightseeingtur i resten av råttmormors hus.
 
 
Men det var sista gången de lurade mig! Nu är jag på min vakt!
Aldrig mer bedragen av en råtta!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Vad heter du?
Kom ihåg mig?

Din e-postadress: (publiceras ej)

Din hemsida eller blogg:

Kommentar:

bloglovin
Trackback


bloglovin
RSS 2.0