Sommar!
Idag har vi haft kanonväder här i Göteborg!
27 grader varmt och sol. :) Rena rama sommaren.
Spiff, tyckte jag. Spiff, tyckte Edvin. Ospiff, tyckte råttorna.
Råttorna har ju aldrig varit med om en sommar förut, så de är lite ovana vid hela det där "sol och värme"-konceptet.
En liten solstråle letade sig in genom fönstret till råttburen idag, och i den solstrålen låg två utslagna råttor.
Jag tyckte lite synd om dem.
Jag menar, visst kunde de bara gå ner en våning och hamna i skuggan hos vattenflaskan. Men ändå. De såg ju så hjälplösa ut!
Så jag bestämde mig för att vara lite trevlig.
Dessvärre visade det sig att under alla dessa dagar då jag varit i skolan och slitit, har Metapod suttit hemma i soffan, pillat sig i naveln och kollat på gamla Judge Judy-repriser.
Och hon var redo att prova sina nyfunna, grymma advokatkunskaper på någon. På mig.
Och det gick ju som tåget i handsken.
Jag blev fälld enligt paragraf grön, och dömd till fem timmars tjänstgöring.
Ja, man kunde ju tro att de åt den ryska kaviaren åtminstone.
Att de istället fyllde vattenballonger med den och kastade på tanter utanför fönstret är bortom allt sunt förnuft.
Nåja.
Som försoningsgåva (när de förstod att det är jag som är ansvarig för inköp av laxlasagne) hjälpte de mig att pilla lite i datorn och sätta ihop en bild utav gårdagens solnedgång i Backa.
De klistrade ihop två bilder med olika exponering. För blir himlen snyggt exponerad blir ju marken svart, och sådär. :P Ja, ni vet.
Resultatet blev såhär:
Nog ser det liiite konstgjort ut, alltid. ^^;
Går nog att göra betydligt snyggare. Men inte illa för två små laxlasagne-sörplande pälsbollar med en saltgurkas datorvana.
Alltså... skottlossningar till trots är Backa faktiskt väldigt fint att bo i.
Väldigt mycket grönt.
Och nu efter den omfattande polisinsatsen är det faktiskt riktigt lugnt och trevligt här. :) Har inte hänt nåt på jättelänge.
Nog bor vi rätt bra här, allt.
Ska göra om designen i bloggen nån gång framöver förresten, och då tar jag och breddar själva skrivutrymmet i bloggen också. Så att jag slipper krympa bilder, som t.ex. solnedgångsbilden, så enormt för att de ska få plats på 500 pixlar.
Så ni vet.
Men ni behöver ju inte hålla andan. Blir nog inte än på ett par veckor. Även om Metapod och Luva tjatar och tjatar om att de också vill vara med på en header.
Godnatt, hörni! :)
27 grader varmt och sol. :) Rena rama sommaren.
Spiff, tyckte jag. Spiff, tyckte Edvin. Ospiff, tyckte råttorna.
Råttorna har ju aldrig varit med om en sommar förut, så de är lite ovana vid hela det där "sol och värme"-konceptet.
En liten solstråle letade sig in genom fönstret till råttburen idag, och i den solstrålen låg två utslagna råttor.
Jag tyckte lite synd om dem.
Jag menar, visst kunde de bara gå ner en våning och hamna i skuggan hos vattenflaskan. Men ändå. De såg ju så hjälplösa ut!
Så jag bestämde mig för att vara lite trevlig.
Dessvärre visade det sig att under alla dessa dagar då jag varit i skolan och slitit, har Metapod suttit hemma i soffan, pillat sig i naveln och kollat på gamla Judge Judy-repriser.
Och hon var redo att prova sina nyfunna, grymma advokatkunskaper på någon. På mig.
Och det gick ju som tåget i handsken.
Jag blev fälld enligt paragraf grön, och dömd till fem timmars tjänstgöring.
Ja, man kunde ju tro att de åt den ryska kaviaren åtminstone.
Att de istället fyllde vattenballonger med den och kastade på tanter utanför fönstret är bortom allt sunt förnuft.
Nåja.
Som försoningsgåva (när de förstod att det är jag som är ansvarig för inköp av laxlasagne) hjälpte de mig att pilla lite i datorn och sätta ihop en bild utav gårdagens solnedgång i Backa.
De klistrade ihop två bilder med olika exponering. För blir himlen snyggt exponerad blir ju marken svart, och sådär. :P Ja, ni vet.
Resultatet blev såhär:
Nog ser det liiite konstgjort ut, alltid. ^^;
Går nog att göra betydligt snyggare. Men inte illa för två små laxlasagne-sörplande pälsbollar med en saltgurkas datorvana.
Alltså... skottlossningar till trots är Backa faktiskt väldigt fint att bo i.
Väldigt mycket grönt.
Och nu efter den omfattande polisinsatsen är det faktiskt riktigt lugnt och trevligt här. :) Har inte hänt nåt på jättelänge.
Nog bor vi rätt bra här, allt.
Ska göra om designen i bloggen nån gång framöver förresten, och då tar jag och breddar själva skrivutrymmet i bloggen också. Så att jag slipper krympa bilder, som t.ex. solnedgångsbilden, så enormt för att de ska få plats på 500 pixlar.
Så ni vet.
Men ni behöver ju inte hålla andan. Blir nog inte än på ett par veckor. Även om Metapod och Luva tjatar och tjatar om att de också vill vara med på en header.
Godnatt, hörni! :)
Moppeli-mopp
Halloj! :)
Jag slår vad om att ni är jättesugna på att veta hur det går med råttornas pott-träning!
Jamen, det går rätt bra faktiskt! Nummer 2 utförs nu konsekvent på toalådan. Vilket ju är alla tiders!
Nummer ett, däremot...
Jag vet inte om råttorna är smarta eller bara är ute för att jäklas, men de har fått för sig att nummer 1 helt enkelt inte hör hemma i buren.
Därför utförs detta med fördel med rumpan tryckt mot gallret, så att det landar snyggt och prydligt på golvet utanför buren.
Synnerligen otrevligt.
Så våra golv är mer välmoppade nu än vad de någonsin varit förut.
Och råttorna, ja de slipper ju ha det blött och illaluktande någonstans i buren.
Jag har försökt förklara att det är det som toalettströet är till för, men skepticismen från råttorna har varit svårare än nånsin att tränga igenom sedan vi gjort omfattande försök att vänja dem av med laxlasagnen.
Så de tror inte på mig angående toaströet.
Precis som att de är skeptiska mot när laxlasagnen byts ut till vanlig lasagne, eller för den delen mot fiskgratäng.
(Vad är grejen med den där laxlasagnen, egentligen?)
Hur som helst, moppandet. Det eviga moppandet.
Råttorna verkar högst roade utav detta.
Man kliver upp på morgonen, och man liksom bara vet att det har hänt igen...
Det blir ganska jobbigt efter ett tag. Psykiskt påfrestande, liksom.
När de är sådär belåtna och skadeglada.
Men vad kan man göra?
De är råttor. Ingen kan bestämma över råttor. Det är bara att fortsätta moppa och hoppas att de en dag förstår tjusningen med toaletten.
Tills dess har jag ett eget knep för att kunna somna på nätterna...
Jag ligger och funderar ut olika sätt att hämnas.
Till exempel skulle man kunna sätta upp plexiglas på utsidan av gallret så att allt de försöker exportera skvätter tillbaka.
Givetvis kan man inte utsätta råttor för någon form av hämnd. Det vore oetiskt. Dessutom hittar de bara på nåt nytt sätt att jäklas då.
Bara att tänka på det räcker.
Psykiskt stabilt. ^^;
Jaha, men nu råkade ni ju ut för ännu ett inlägg om råttornas toalettträning.
Förlåt, hörni!
"Men Fluffgänget-Sandra, det gör inte så mycket! Vi slapp ju åtminstone fler dåliga hundskämt!"
...ja. Vilket påminner mig...
Edvin var lite vitsig häromdagen.
Jag slår vad om att ni är jättesugna på att veta hur det går med råttornas pott-träning!
Jamen, det går rätt bra faktiskt! Nummer 2 utförs nu konsekvent på toalådan. Vilket ju är alla tiders!
Nummer ett, däremot...
Jag vet inte om råttorna är smarta eller bara är ute för att jäklas, men de har fått för sig att nummer 1 helt enkelt inte hör hemma i buren.
Därför utförs detta med fördel med rumpan tryckt mot gallret, så att det landar snyggt och prydligt på golvet utanför buren.
Synnerligen otrevligt.
Så våra golv är mer välmoppade nu än vad de någonsin varit förut.
Och råttorna, ja de slipper ju ha det blött och illaluktande någonstans i buren.
Jag har försökt förklara att det är det som toalettströet är till för, men skepticismen från råttorna har varit svårare än nånsin att tränga igenom sedan vi gjort omfattande försök att vänja dem av med laxlasagnen.
Så de tror inte på mig angående toaströet.
Precis som att de är skeptiska mot när laxlasagnen byts ut till vanlig lasagne, eller för den delen mot fiskgratäng.
(Vad är grejen med den där laxlasagnen, egentligen?)
Hur som helst, moppandet. Det eviga moppandet.
Råttorna verkar högst roade utav detta.
Man kliver upp på morgonen, och man liksom bara vet att det har hänt igen...
Det blir ganska jobbigt efter ett tag. Psykiskt påfrestande, liksom.
När de är sådär belåtna och skadeglada.
Men vad kan man göra?
De är råttor. Ingen kan bestämma över råttor. Det är bara att fortsätta moppa och hoppas att de en dag förstår tjusningen med toaletten.
Tills dess har jag ett eget knep för att kunna somna på nätterna...
Jag ligger och funderar ut olika sätt att hämnas.
Till exempel skulle man kunna sätta upp plexiglas på utsidan av gallret så att allt de försöker exportera skvätter tillbaka.
Givetvis kan man inte utsätta råttor för någon form av hämnd. Det vore oetiskt. Dessutom hittar de bara på nåt nytt sätt att jäklas då.
Bara att tänka på det räcker.
Psykiskt stabilt. ^^;
Jaha, men nu råkade ni ju ut för ännu ett inlägg om råttornas toalettträning.
Förlåt, hörni!
"Men Fluffgänget-Sandra, det gör inte så mycket! Vi slapp ju åtminstone fler dåliga hundskämt!"
...ja. Vilket påminner mig...
Edvin var lite vitsig häromdagen.
Råttkunskap, 1 hp.
Nu har ni fått bekanta er med Metapod och Luva ett tag.
Och ni börjar få en hum om vilka de är.
Ni har lärt er att Metapod är den som är vit på magen och Luva är den helfärgade med enbart lite vitt på tårna.
Men hur gör ni om ni någon gång konfronteras med ett foto på BARA EN NOS??
En nos har varken vit mage eller vita tår.
Jamen det är ju då Fluffgänget kommer till undsättning med sin nosskola! ^^
Ni förstår, ganska ofta måste man skilja på Metapod och Luva enbart baserat på nosen.
Det kan t.ex. vara när man har värmt laxlasagne i mikron och ska stoppa in det i buren. Då sticker det ut en nos från under en brödkartong.
Och det är absolut nödvändigt att veta om det här nosen kommer att
a) kasta sig i laxlasagnen, kliva i den och kleta av sig på dina kläder (Metapod)
eller
b) flyga ut ur buren, pressa sig in innanför din tröja och lulla runt där i en halvtimme (Luva).
Så då kör vi då!
Nos nummer 1:
Lockiga morrhår och helfärgad nos tyder på ett typiskt fall utav Luva.
Nos nummer 2:
Långa, raka morrhår, liten fläck i pannan och kronisk mjölkmustasch runt hela munnen tyder på en Metapod.
Man kan också ganska ofta se på beteendet om det är en Metapod eller en Luva.
Gör den något fånigt är det med stor sannolikhet en Metapod.
(Bilden ovan är inte lika våldsam som den ser ut. :) Metapod tycker det är jätteskoj och kommer skuttandes till Edvin för att bråka mer så fort han släpper henne.)
Luva är lite mer proper utav sig.
:)
Ja, men då har ni råkat ut för ett fotoinlägg igen då. :)
Kram på er, så hörs vi igen snart! ^^
Och ni börjar få en hum om vilka de är.
Ni har lärt er att Metapod är den som är vit på magen och Luva är den helfärgade med enbart lite vitt på tårna.
Men hur gör ni om ni någon gång konfronteras med ett foto på BARA EN NOS??
En nos har varken vit mage eller vita tår.
Jamen det är ju då Fluffgänget kommer till undsättning med sin nosskola! ^^
Ni förstår, ganska ofta måste man skilja på Metapod och Luva enbart baserat på nosen.
Det kan t.ex. vara när man har värmt laxlasagne i mikron och ska stoppa in det i buren. Då sticker det ut en nos från under en brödkartong.
Och det är absolut nödvändigt att veta om det här nosen kommer att
a) kasta sig i laxlasagnen, kliva i den och kleta av sig på dina kläder (Metapod)
eller
b) flyga ut ur buren, pressa sig in innanför din tröja och lulla runt där i en halvtimme (Luva).
Så då kör vi då!
Nos nummer 1:
Lockiga morrhår och helfärgad nos tyder på ett typiskt fall utav Luva.
Nos nummer 2:
Långa, raka morrhår, liten fläck i pannan och kronisk mjölkmustasch runt hela munnen tyder på en Metapod.
Man kan också ganska ofta se på beteendet om det är en Metapod eller en Luva.
Gör den något fånigt är det med stor sannolikhet en Metapod.
(Bilden ovan är inte lika våldsam som den ser ut. :) Metapod tycker det är jätteskoj och kommer skuttandes till Edvin för att bråka mer så fort han släpper henne.)
Luva är lite mer proper utav sig.
:)
Ja, men då har ni råkat ut för ett fotoinlägg igen då. :)
Kram på er, så hörs vi igen snart! ^^
Råttorna släpper loss
Vi har upptäckt något.
Råttorna har ju varit lite fega när det har kommit till att springa på golvet i sovrummet.
Men vi vill ju att de ska bli tuffare, så vi har hållit golvet välstädat med stora ytor att springa och leka och brottas på.
Inget som ligger i vägen som råttorna kan skada/skada sig på.
Ingen äcklig smutstvätt som råttorna kan mobba oss för ("HerreGUUUD Edvin, den här strumpan... är det din fotsvett som luktar såhär eller är det hit gorgonzolaostar vallfärdar för att dö?" - Metapod).
Men nu har jag varit sjuk i feber ett tag och Edvin har haft en del att göra, så nu är inte golvet så välstädat längre.
Och idag när råttorna fick springa i sovrummet så...
De var precis så som råttor ska vara!
Galna, busiga, hänsynslösa, olydiga, ouppfostrade... Jamen, allt sånt! Klättrade upp och vandaliserade skrivbordet, besudlade all vår rena tvätt som låg framme..
Härligt att se! :)
Så det krävs att det ser ut som ett mindre bombnedslag i sovrummet för att de ska känna sig hemma, alltså.
Kul att veta. Verkligen.
Jag som hade sett fram emot att få lite snyggare i lägenheten nu när jag är frisk igen. Men det går inte alltså, för då känner inte råttorna sig lika hemma längre. :P
Det är så de arbetar, vet ni. Råttorna.
Steg för steg får de dig att degradera och bryta ned din lägenhet och din goda smak, så att vad som till slut återstår inte är mer än en soptipp.
Alla soptippar där ute med råttor på? Ja, det är före detta lägenheter tillhörande intet ont anande råttägare! Precis som våran.
Precis som våran...
Skaffa guldfisk istället, barn. ^^;
Dagens dåliga:
Fattar ni? Fattar ni? :D
Råttorna har ju varit lite fega när det har kommit till att springa på golvet i sovrummet.
Men vi vill ju att de ska bli tuffare, så vi har hållit golvet välstädat med stora ytor att springa och leka och brottas på.
Inget som ligger i vägen som råttorna kan skada/skada sig på.
Ingen äcklig smutstvätt som råttorna kan mobba oss för ("HerreGUUUD Edvin, den här strumpan... är det din fotsvett som luktar såhär eller är det hit gorgonzolaostar vallfärdar för att dö?" - Metapod).
Men nu har jag varit sjuk i feber ett tag och Edvin har haft en del att göra, så nu är inte golvet så välstädat längre.
Och idag när råttorna fick springa i sovrummet så...
De var precis så som råttor ska vara!
Galna, busiga, hänsynslösa, olydiga, ouppfostrade... Jamen, allt sånt! Klättrade upp och vandaliserade skrivbordet, besudlade all vår rena tvätt som låg framme..
Härligt att se! :)
Så det krävs att det ser ut som ett mindre bombnedslag i sovrummet för att de ska känna sig hemma, alltså.
Kul att veta. Verkligen.
Jag som hade sett fram emot att få lite snyggare i lägenheten nu när jag är frisk igen. Men det går inte alltså, för då känner inte råttorna sig lika hemma längre. :P
Det är så de arbetar, vet ni. Råttorna.
Steg för steg får de dig att degradera och bryta ned din lägenhet och din goda smak, så att vad som till slut återstår inte är mer än en soptipp.
Alla soptippar där ute med råttor på? Ja, det är före detta lägenheter tillhörande intet ont anande råttägare! Precis som våran.
Precis som våran...
Skaffa guldfisk istället, barn. ^^;
Dagens dåliga:
Fattar ni? Fattar ni? :D
Tjejkväll
Hej! :)
Hoppas ni haft en trevlig helg hittills och att den fortsätter i samma anda.
Min helg har varit... annorlunda.
Edvin är i Dalarna igen och tränar in en föreställning med gycklargruppen Mareld, så jag och djuren är ensamma hemma.
Inga problem alls, tänkte jag.
Såg fram emot att låta råttorna hoppa i sängen (De får nästan aldrig göra det när Edvin är hemma, för Edvin säger att det är äckligt) och att ha högst sofistikerade samtal med Pär ända in på småtimmarna.
Men icke.
Hade faktiskt tänkt blogga igår, men det gick inte.
Råttorna såg i tv-tablån att det gick massa film på tv. High-school-filmer, romantiska komedier... Massa tjejfilmer.
Så de bestämde sig för att ha en tjejkväll.
Jag vägrade.
Vi har bara en tv, och jag ville spela Zelda. Och vad kan två småråttor göra åt det? Inte så mycket alls.
...men de fick med sig Pär.
Sen var det film och tjejkväll som gällde.
"Men Fluffgänget-Sandra, det låter ju alldeles förfärligt! Klarade du dig?"
Ja, kära läsare.
Deras hemmagjorda nagellack blev faktiskt deras fall. Ingen hade väl räknat med att Kletapod skulle ta befälet, antar jag.
Så efter fem minuter...
Även om Metapod hanterade situationen på ett mästerligt sätt när väl olyckan brytit ut (att referera till gamla reklamfilmer är ALLTID rätt sak att göra) så var deras tjejkväll över.
Nåt Zelda-spelande blev det dock inte. Resten av kvällen gick åt till att separera tre grälande gnagare i diskhon.
Lite kuriosa kanske är att tvättandet av djur (från början enbart tvättandet av marsvin) i Flufflyan populärt refereras till som "nasseslask".
Ja, men man slaskar av ett marsvin. Svin. Gris. Nasse. Nasseslask. Det är roligare att säga än att läsa.
Jag räknar stenhårt med att det, tillsammans med "nösser" (plural av nos), förs in i Svenska akademins ordlista SENAST år 2014.
...och råttorna fick förresten hoppa i sängen ändå. Men säg inget till Edvin.
Hoppas ni haft en trevlig helg hittills och att den fortsätter i samma anda.
Min helg har varit... annorlunda.
Edvin är i Dalarna igen och tränar in en föreställning med gycklargruppen Mareld, så jag och djuren är ensamma hemma.
Inga problem alls, tänkte jag.
Såg fram emot att låta råttorna hoppa i sängen (De får nästan aldrig göra det när Edvin är hemma, för Edvin säger att det är äckligt) och att ha högst sofistikerade samtal med Pär ända in på småtimmarna.
Men icke.
Hade faktiskt tänkt blogga igår, men det gick inte.
Råttorna såg i tv-tablån att det gick massa film på tv. High-school-filmer, romantiska komedier... Massa tjejfilmer.
Så de bestämde sig för att ha en tjejkväll.
Jag vägrade.
Vi har bara en tv, och jag ville spela Zelda. Och vad kan två småråttor göra åt det? Inte så mycket alls.
...men de fick med sig Pär.
Sen var det film och tjejkväll som gällde.
"Men Fluffgänget-Sandra, det låter ju alldeles förfärligt! Klarade du dig?"
Ja, kära läsare.
Deras hemmagjorda nagellack blev faktiskt deras fall. Ingen hade väl räknat med att Kletapod skulle ta befälet, antar jag.
Så efter fem minuter...
Även om Metapod hanterade situationen på ett mästerligt sätt när väl olyckan brytit ut (att referera till gamla reklamfilmer är ALLTID rätt sak att göra) så var deras tjejkväll över.
Nåt Zelda-spelande blev det dock inte. Resten av kvällen gick åt till att separera tre grälande gnagare i diskhon.
Lite kuriosa kanske är att tvättandet av djur (från början enbart tvättandet av marsvin) i Flufflyan populärt refereras till som "nasseslask".
Ja, men man slaskar av ett marsvin. Svin. Gris. Nasse. Nasseslask. Det är roligare att säga än att läsa.
Jag räknar stenhårt med att det, tillsammans med "nösser" (plural av nos), förs in i Svenska akademins ordlista SENAST år 2014.
...och råttorna fick förresten hoppa i sängen ändå. Men säg inget till Edvin.
Lita inte på Metapod
Hej!
Nu börjar det lugna ner sig igen i skolan snart. Har en dugga i övermorgon bara som jag måste plugga massor till. Men sen så!
Hoppas allt är bra med er. :) Ska ni hitta på något särskilt idag, sista april?
Jag och Eddecooling ska bege oss in till centrum och kolla på Chalmerscortègen. Alltid lika kul.
Ska ta lite bilder så kanske det dyker upp nån här i bloggen sen. :)
Här i Flufflyan är allt bra!
Det har ju börjat växa ordentligt med gräs, så Pär dansar på små rosa moln hela dagarna. Han ÄLSKAR gräs.
Som alla marsvin. :P
Annars brukar ju regeln för vad Pär uppskattar vara "ju dyrare, desto bättre".
Persilja är skitdyrt, så det älskar han.
Men till och med persiljan får erkänna sig slagen när det kommer till gräs. :) Det tackar vi studenter för!
Råttorna växer. Otroligt snabbt! 178 respektive 163 gram vägde de i förrgår. Snart fullvuxna ju. :P
Måste vara laxlasagnen.
Känns som att de är större på eftermiddagen när man kommer hem än de var när man åkte på morgonen. ^^;
Det går rätt bra med pott-träningen också. (För mycket information kanske? Äsch. Vi är Fluffgänget. Djuren här HAAAR inget privatliv! Och ni, kära läsare, är härdade.)
Nej, men Luva är nog att räkna som utexaminerad. ^^
Metapod däremot är det lite klurigt med...
Hon VERKAR rumsren. För det mesta.
Men så fort man ska till tvättstugan...
Detta nyfunna intresse för tvättstugan ses som något positivt av mig och Edvin.
Det är bra att råttorna vill följa med och se lite nya grejer, känna lite nya lukter... Dessutom är det skittråkigt att gå till tvättstugan. Det är skoj med sällskap.
Dessutom lovar Metapod dyrt och heligt att hon inte tänker göra något äckligt.
(Det är en standardprocedur. Våra råttor måste ALLTID lova det innan de får komma upp.)
Men väl framme i tvättstugan bryter helvetet lös.
Metapod är INTE helt rumsren.
När Metapod säger att hon är det så ljuger hon.
Så jag har nu lagt till ännu en punkt på min att-göra-lista.
Jag hoppas att det ska förhindra framtida katastrofer.
Vi var en liten sväng till Slottsskogen igår, förresten. Jag med kameran och Edvin med jongleringsprylar.
Och nu vet jag hur påfåglar låter.
Har ni sett filmen "Upp"? Påfåglar låter precis som Kevin/Kenneth.
Älgarna var förresten ute och softade lite när vi var dit också.
Jag lämnar det lite öppet om huruvida älgen bara var trött eller om ni som inte var där faktiskt missade världens enda skönsjungade älg. :)
"It moost have been love, but it's ooover nooow..."
Nu börjar det lugna ner sig igen i skolan snart. Har en dugga i övermorgon bara som jag måste plugga massor till. Men sen så!
Hoppas allt är bra med er. :) Ska ni hitta på något särskilt idag, sista april?
Jag och Eddecooling ska bege oss in till centrum och kolla på Chalmerscortègen. Alltid lika kul.
Ska ta lite bilder så kanske det dyker upp nån här i bloggen sen. :)
Här i Flufflyan är allt bra!
Det har ju börjat växa ordentligt med gräs, så Pär dansar på små rosa moln hela dagarna. Han ÄLSKAR gräs.
Som alla marsvin. :P
Annars brukar ju regeln för vad Pär uppskattar vara "ju dyrare, desto bättre".
Persilja är skitdyrt, så det älskar han.
Men till och med persiljan får erkänna sig slagen när det kommer till gräs. :) Det tackar vi studenter för!
Råttorna växer. Otroligt snabbt! 178 respektive 163 gram vägde de i förrgår. Snart fullvuxna ju. :P
Måste vara laxlasagnen.
Känns som att de är större på eftermiddagen när man kommer hem än de var när man åkte på morgonen. ^^;
Det går rätt bra med pott-träningen också. (För mycket information kanske? Äsch. Vi är Fluffgänget. Djuren här HAAAR inget privatliv! Och ni, kära läsare, är härdade.)
Nej, men Luva är nog att räkna som utexaminerad. ^^
Metapod däremot är det lite klurigt med...
Hon VERKAR rumsren. För det mesta.
Men så fort man ska till tvättstugan...
Detta nyfunna intresse för tvättstugan ses som något positivt av mig och Edvin.
Det är bra att råttorna vill följa med och se lite nya grejer, känna lite nya lukter... Dessutom är det skittråkigt att gå till tvättstugan. Det är skoj med sällskap.
Dessutom lovar Metapod dyrt och heligt att hon inte tänker göra något äckligt.
(Det är en standardprocedur. Våra råttor måste ALLTID lova det innan de får komma upp.)
Men väl framme i tvättstugan bryter helvetet lös.
Metapod är INTE helt rumsren.
När Metapod säger att hon är det så ljuger hon.
Så jag har nu lagt till ännu en punkt på min att-göra-lista.
Jag hoppas att det ska förhindra framtida katastrofer.
Vi var en liten sväng till Slottsskogen igår, förresten. Jag med kameran och Edvin med jongleringsprylar.
Och nu vet jag hur påfåglar låter.
Har ni sett filmen "Upp"? Påfåglar låter precis som Kevin/Kenneth.
Älgarna var förresten ute och softade lite när vi var dit också.
Jag lämnar det lite öppet om huruvida älgen bara var trött eller om ni som inte var där faktiskt missade världens enda skönsjungade älg. :)
"It moost have been love, but it's ooover nooow..."
Grattis Pär!
Hej på er! :)
Nu var det ett par dagar sedan vi hördes sist, och det har hänt en grej här i Flufflyan. ^^
Jamen vår alldeles egna, stiliga Pär har ju fyllt år! ^^ 6 år fyllde han!
Detta firades givetvis med uppvaktning, sång och en lite extra glamourös kvällsbuffé. :)
Fast Pär har faktiskt tjuvfirat hela helgen. :) Persiljetanten skickade en stor födelsedagsbukett med persilja som kom fram i fredags, och sedan dess har Pär mumsat nästan konstant. ^^
I övrigt är det väl ganska som vanligt här hemma.
Fast med lite mindre tid till att blogga. En datalabb som ska göras här hemma, en presentation som ska förberedas, ett inlämningsarbete, plugg till en dugga och plugg till en tenta.
Och så får vi besök i helgen. ^^
Så jag är rädd att det kanske blir lite fattigt på inlägg i en vecka framöver.
Något som också är helt som vanligt är att de här djuren:
...fortfarande mest bara äter laxlasagne.
Vad är fel på dem? De är råttor! De ska äta vad som helst.
De växer rätt bra på den där laxlasagnen, dock. Luva har gått upp 36 gram sedan hon flyttade hit, och Metapod har gått upp 39 gram. Men Luva är fortfarande mycket större än Metapod.
Nåja. Det är bra att de växer och blir stora och starka.
Jag hade nämligen tänkt göra agilityråttor utav dem när de är redo! ^^
De ska bli så lydiga! Så smidiga! Så samarbetsvilliga! Så alerta! Vi ska vara så samspelta och i sån harmoni på tävlingsbanorna!
Vänta ni bara. ^^
Nu var det ett par dagar sedan vi hördes sist, och det har hänt en grej här i Flufflyan. ^^
Jamen vår alldeles egna, stiliga Pär har ju fyllt år! ^^ 6 år fyllde han!
Detta firades givetvis med uppvaktning, sång och en lite extra glamourös kvällsbuffé. :)
Fast Pär har faktiskt tjuvfirat hela helgen. :) Persiljetanten skickade en stor födelsedagsbukett med persilja som kom fram i fredags, och sedan dess har Pär mumsat nästan konstant. ^^
I övrigt är det väl ganska som vanligt här hemma.
Fast med lite mindre tid till att blogga. En datalabb som ska göras här hemma, en presentation som ska förberedas, ett inlämningsarbete, plugg till en dugga och plugg till en tenta.
Och så får vi besök i helgen. ^^
Så jag är rädd att det kanske blir lite fattigt på inlägg i en vecka framöver.
Något som också är helt som vanligt är att de här djuren:
...fortfarande mest bara äter laxlasagne.
Vad är fel på dem? De är råttor! De ska äta vad som helst.
De växer rätt bra på den där laxlasagnen, dock. Luva har gått upp 36 gram sedan hon flyttade hit, och Metapod har gått upp 39 gram. Men Luva är fortfarande mycket större än Metapod.
Nåja. Det är bra att de växer och blir stora och starka.
Jag hade nämligen tänkt göra agilityråttor utav dem när de är redo! ^^
De ska bli så lydiga! Så smidiga! Så samarbetsvilliga! Så alerta! Vi ska vara så samspelta och i sån harmoni på tävlingsbanorna!
Vänta ni bara. ^^
Billigt!
Har ni nånsin funderat på hur de råttor som bor/bott hos oss kan veta så mycket trots att de väldigt sällan lämnar lägenheten?
Tidningar.
De har tidningar i botten av buren. Så de läser en del. Nyheter, krönikor, politik, reklam...
Mest reklam faktiskt.
Idag när Metpod satt och läste så hade hon en fråga...
Och det skulle visa sig vara det dummaste svar jag någonsin gett.
Eller jag vet inte. Jag har gett så många dumma svar som misstolkats på så många sätt av så många gnagare. Men ett riktigt dumt svar var det i alla fall.
För ända sedan dess har jag hittat dem vid datorn varje kvart, och...
Jag har försökt förklara att billigt är relativt.
Men det går liksom inte igenom den där barriären av nyfunnen internetshoppingglädje.
Vi kommer få hem en himla massa intressanta paket på posten när helgen är över.
Och vore det inte för att det direkt drabbade mig skulle jag tipsa er om att lägga ut massa gammalt skräp på blocket och tradera för 398 kr.
Det går åt.
Direkt.
Urskiljningslöst.
Nej, om ni ursäktar så ska jag gå och spärra mitt kort nu. Ha det så bra, och trevlig helg! :)
Det är förresten fredag den trettonde idag.
Jag är ensam hemma. Det är mörkt. Och alla lampor i lägenheten blinkar till då och då. Dessutom har jag feber och är tämligen hjälplös.
Bara ifall Jason Voorhees ville veta.
Tidningar.
De har tidningar i botten av buren. Så de läser en del. Nyheter, krönikor, politik, reklam...
Mest reklam faktiskt.
Idag när Metpod satt och läste så hade hon en fråga...
Och det skulle visa sig vara det dummaste svar jag någonsin gett.
Eller jag vet inte. Jag har gett så många dumma svar som misstolkats på så många sätt av så många gnagare. Men ett riktigt dumt svar var det i alla fall.
För ända sedan dess har jag hittat dem vid datorn varje kvart, och...
Jag har försökt förklara att billigt är relativt.
Men det går liksom inte igenom den där barriären av nyfunnen internetshoppingglädje.
Vi kommer få hem en himla massa intressanta paket på posten när helgen är över.
Och vore det inte för att det direkt drabbade mig skulle jag tipsa er om att lägga ut massa gammalt skräp på blocket och tradera för 398 kr.
Det går åt.
Direkt.
Urskiljningslöst.
Nej, om ni ursäktar så ska jag gå och spärra mitt kort nu. Ha det så bra, och trevlig helg! :)
Det är förresten fredag den trettonde idag.
Jag är ensam hemma. Det är mörkt. Och alla lampor i lägenheten blinkar till då och då. Dessutom har jag feber och är tämligen hjälplös.
Bara ifall Jason Voorhees ville veta.
Barnmat och Boromir
Hej på er!
Hoppas ni har haft en trevlig påsk! :)
Det har vi! Fast vissa gånger har det varit lite obekvämt...
Ni förstår... Vi kompletterar råttornas mat med barnmat.
Ja, ni vet, för att de är barn. Och de är vana med barnmat från när de bodde hos uppfödaren. Och för att de vägrar vara utan sin laxlasagne på burk.
Men kruxet är att det är sjuuukt jobbigt att köpa barnmat.
Jamen folk tror ju att jag har barn! Pinsamt!
Små konstiga, kletiga varelser som låter mycket och luktar illa. Skulle jag ha såna?!
Nej, tacka vet jag de som laxlasagnen egentligen är till.
Edvin råkade förresten se en utav kommentarerna till förra inlägget.
Den om att Edvin på en bild såg ut som Boromir. Ni vet, Sean Beans rollfigur i Sagan om Ringen.
Först blev Edvin fundersam. Sedan låste han in sig i badrummet ett tag.
Och sedan dess har kvällen varit... Intressant.
Ja, jisses, Elena. Du skulle bara veta vad du satt igång. ^^;
Läste idag om något helt sjukt, förresten!
En restaurang i USA som heter Heart Attack Grill.
Med mottot "Taste worth dying for" serverar de sina gäster, eller patienter, sinnessjukt fet mat tillagad i rent ister (Bypass-burgare och "flatline fries").
Ja, patienter.
De ätande får ta på sig en sån där sjukhusklänning, ni vet. Servitriserna är sjuksköterskor, och han som äger stället är utklädd till läkare.
Och väger man över 160 kg äter man gratis där. Varje dag.
Och som det står på ingången till restaurangen; "Cash only, because you might die before the check clears".
Jamen, kolla själva. Wikipediaartikeln har ni här och en svensk artikel om kunden som fick just en hjärtattack när han satt och åt sin "triple bypass burger" hittar ni här.
Finns lite videoklipp och intervjuer därifrån också om man söker på youtube.
Jag får bara kalla kårar när jag läser om det. >_<
Hoppas ni har haft en trevlig påsk! :)
Det har vi! Fast vissa gånger har det varit lite obekvämt...
Ni förstår... Vi kompletterar råttornas mat med barnmat.
Ja, ni vet, för att de är barn. Och de är vana med barnmat från när de bodde hos uppfödaren. Och för att de vägrar vara utan sin laxlasagne på burk.
Men kruxet är att det är sjuuukt jobbigt att köpa barnmat.
Jamen folk tror ju att jag har barn! Pinsamt!
Små konstiga, kletiga varelser som låter mycket och luktar illa. Skulle jag ha såna?!
Nej, tacka vet jag de som laxlasagnen egentligen är till.
Edvin råkade förresten se en utav kommentarerna till förra inlägget.
Den om att Edvin på en bild såg ut som Boromir. Ni vet, Sean Beans rollfigur i Sagan om Ringen.
Först blev Edvin fundersam. Sedan låste han in sig i badrummet ett tag.
Och sedan dess har kvällen varit... Intressant.
Ja, jisses, Elena. Du skulle bara veta vad du satt igång. ^^;
Läste idag om något helt sjukt, förresten!
En restaurang i USA som heter Heart Attack Grill.
Med mottot "Taste worth dying for" serverar de sina gäster, eller patienter, sinnessjukt fet mat tillagad i rent ister (Bypass-burgare och "flatline fries").
Ja, patienter.
De ätande får ta på sig en sån där sjukhusklänning, ni vet. Servitriserna är sjuksköterskor, och han som äger stället är utklädd till läkare.
Och väger man över 160 kg äter man gratis där. Varje dag.
Och som det står på ingången till restaurangen; "Cash only, because you might die before the check clears".
Jamen, kolla själva. Wikipediaartikeln har ni här och en svensk artikel om kunden som fick just en hjärtattack när han satt och åt sin "triple bypass burger" hittar ni här.
Finns lite videoklipp och intervjuer därifrån också om man söker på youtube.
Jag får bara kalla kårar när jag läser om det. >_<
Tvättapod
Hej!
Hoppas att ni haft en bra påsk och inte har förätit er på godis. :)
Djuren fick varsina påskägg i år.
Pärs är längst till höger. Vilket som är Metapods och vilket som är Luvas är oklart. De äter/går i varandras hela tiden ändå.
Idag skulle jag tvätta lite. Och jag tänkte att det var lika bra att börja inviga råttorna i vuxenlivet. De är trots allt över 5 veckor gamla nu.
Metapod, som ändå bara låg och latade sig, såg ut att vara den perfekta eleven.
-------------------------------------------------
Språklektion, förresten.
Metapod uttalas "Mettapådd". För det låter studsigast så. Inte Meetapod. Och inte heller Metapood.
Luva uttalas Luva.
Som på svenska alltså, som i tomteluva. Inte som på engelska, som i slang för "lover". Då blir Edvin arg, för det är han som valt namnet Luva. Och det är viktigt att ni säger det rätt.
Annars kommer Edvin och länsar ert skafferi på sirap och nötter.
Vi köpte mörk sirap igår istället för ljus sirap, förresten. Edvin säger att det inte är lika gott. Så nästa gång köper vi nog ljus sirap igen. Gud förbjude att Edvin skulle sluta dricka upp vår sirap!
------------------------------------------------
Hur som helst, jag tog med Metapod till tvättstugan på studiebesök.
Jag tyckte det gick riktigt bra. Hon satt stilla och lyssnade, och jag tror verkligen hon hade roligt!
Men det var då det hände. Katastrofen.
Jag hade tillfälligt glömt att Metapod inte är pottränad än.
Resten listar ni nog ut själva, speciellt eftersom ni, mina stalkers, ändå tänker tjuvläsa det sms jag skickade till Edvin alldeles efteråt.
Förvirrad? Det betyder bara att du hade bättre saker för dig än Pokémon när du var liten. :) (eller vuxen. :P) Ingen fara. ^^
Faktum är att Edvin också hade bättre saker för sig än Pokémon när han var liten. Men han förstod det ändå. Varför?
...Jo, för att jag har dragit ner honom i fördärvet, kära läsare. ^^; Förlåt!
Nå, som ni förstår kunde jag inte låta Metapod vara uppe och tvätta med mig längre efter den där incidenten.
Jag var tvungen att städa och Metapod var tvungen att ha husarrest.
Jag är säker på att hon var mycket besviken över det hela.
Ja, men när vi ändå är inne på fekalier och dylikt kan jag ju berätta om ett aprilskämt som stackars Edvin råkade ut för. Det har ju varit första april och så.
Jag kan däremot inte ta äran för skämtet, det är min ondskefulle mentor My som tänkt ut det. :)
Något misstänkt likt en marsvinsklutt i smöret.
Orden "Det här aprilskämtet är sponsrat av Pär" fick Edvin att förstå och bli lite förtvivlad över det faktum att vi nu skulle behöva köpa en ny smörförpackning.
Men det var bara mandelmassa färgat med Ekströms sockerkulör, gott folk. :) Ingen fara.
Fast det blev otäckt likt. :S
Så pass likt att Edvin inte var riktigt säker på om han skulle våga prova en.
...nej, förlåt. Nu har det varit alldeles för mycket...så att säga...fekalier. Vi återkommer imorgon eller i övermorgon med nya, fräscha saker att berätta! :)
...Men bara så ni vet, det blir verkligen likt! Alltså, otroligt likt! Perfekt om man vill ha matlådan ifred.
Kom ihåg var ni hörde det först. ^^
Hoppas att ni haft en bra påsk och inte har förätit er på godis. :)
Djuren fick varsina påskägg i år.
Pärs är längst till höger. Vilket som är Metapods och vilket som är Luvas är oklart. De äter/går i varandras hela tiden ändå.
Idag skulle jag tvätta lite. Och jag tänkte att det var lika bra att börja inviga råttorna i vuxenlivet. De är trots allt över 5 veckor gamla nu.
Metapod, som ändå bara låg och latade sig, såg ut att vara den perfekta eleven.
-------------------------------------------------
Språklektion, förresten.
Metapod uttalas "Mettapådd". För det låter studsigast så. Inte Meetapod. Och inte heller Metapood.
Luva uttalas Luva.
Som på svenska alltså, som i tomteluva. Inte som på engelska, som i slang för "lover". Då blir Edvin arg, för det är han som valt namnet Luva. Och det är viktigt att ni säger det rätt.
Annars kommer Edvin och länsar ert skafferi på sirap och nötter.
Vi köpte mörk sirap igår istället för ljus sirap, förresten. Edvin säger att det inte är lika gott. Så nästa gång köper vi nog ljus sirap igen. Gud förbjude att Edvin skulle sluta dricka upp vår sirap!
------------------------------------------------
Hur som helst, jag tog med Metapod till tvättstugan på studiebesök.
Jag tyckte det gick riktigt bra. Hon satt stilla och lyssnade, och jag tror verkligen hon hade roligt!
Men det var då det hände. Katastrofen.
Jag hade tillfälligt glömt att Metapod inte är pottränad än.
Resten listar ni nog ut själva, speciellt eftersom ni, mina stalkers, ändå tänker tjuvläsa det sms jag skickade till Edvin alldeles efteråt.
Förvirrad? Det betyder bara att du hade bättre saker för dig än Pokémon när du var liten. :) (eller vuxen. :P) Ingen fara. ^^
Faktum är att Edvin också hade bättre saker för sig än Pokémon när han var liten. Men han förstod det ändå. Varför?
...Jo, för att jag har dragit ner honom i fördärvet, kära läsare. ^^; Förlåt!
Nå, som ni förstår kunde jag inte låta Metapod vara uppe och tvätta med mig längre efter den där incidenten.
Jag var tvungen att städa och Metapod var tvungen att ha husarrest.
Jag är säker på att hon var mycket besviken över det hela.
Ja, men när vi ändå är inne på fekalier och dylikt kan jag ju berätta om ett aprilskämt som stackars Edvin råkade ut för. Det har ju varit första april och så.
Jag kan däremot inte ta äran för skämtet, det är min ondskefulle mentor My som tänkt ut det. :)
Något misstänkt likt en marsvinsklutt i smöret.
Orden "Det här aprilskämtet är sponsrat av Pär" fick Edvin att förstå och bli lite förtvivlad över det faktum att vi nu skulle behöva köpa en ny smörförpackning.
Men det var bara mandelmassa färgat med Ekströms sockerkulör, gott folk. :) Ingen fara.
Fast det blev otäckt likt. :S
Så pass likt att Edvin inte var riktigt säker på om han skulle våga prova en.
...nej, förlåt. Nu har det varit alldeles för mycket...så att säga...fekalier. Vi återkommer imorgon eller i övermorgon med nya, fräscha saker att berätta! :)
...Men bara så ni vet, det blir verkligen likt! Alltså, otroligt likt! Perfekt om man vill ha matlådan ifred.
Kom ihåg var ni hörde det först. ^^
Luva och Metapod
Hejsan!
Nu har vi hunnit bekanta oss med råttorna i två dygn. Och det är väl dags att ni också får bekanta er med dem. :)
Jag lovade ju igår att jag skulle ta en bild på Luva (Palm's Ain't she sweet) också, och här kommer den! :)
Lockig!! Så nu är vi två. :)
Helt galen är hon också.
Flyger runt i buren som en liten kanonkula. Eller gräshoppa, kanske. Man ser vart hon startar och man ser vart hon stannar. Allt däremellan går för snabbt för att uppfatta.
Och hon älskar att brottas med Edvin!
Fast Edvin är ju lite starkare än vad hon är, så han vinner nästan alltid. (Notera: Nästan alltid)
Och det är ju lite jobbigt för Luva. Men Luva har kommit på ett system.
Direkt efter att hon förlorat en brottningsmatch mot Edvin...
...så skuttar hon iväg och brottar ner Metapod, som är lite mindre än henne, istället.
Hon vinner inte alltid då heller, men betydligt oftare än vad hon vinner mot Edvin. Problemet löst, egoboost: check!
Igår kväll låg Metapod och sov i min famn. Väldigt fint. :)
Men så upptäckte vi en underlig liten egenhet hon har... Såhär va...
Först låg hon såhär:
Sen låg hon såhär:
Och sen såhär:
"Jaha", säger ni.
"Men Fluffgänget-Sandra, jag vänder ju också på mig när jag ligger ner! Det är väl ingen underlig egenhet... eller?"
Jo men såhär, kära läsare... Det är inte själva liggställningarna som är underliga... Det är det som händer emellan dem.
Hur hon byter ställning.
Det går till ungefär såhär:
Alltså, jag skojar inte.
Man känner att hon kastar sig upp i luften, från liggande ställning, sen landar hon igen i en annan ställning.
Skitskumt. Ska de göra såhär?
Glad påsk på er, förresten! :)
Nu ska vi kika på film och chilla lite. Godnatt!
Nu har vi hunnit bekanta oss med råttorna i två dygn. Och det är väl dags att ni också får bekanta er med dem. :)
Jag lovade ju igår att jag skulle ta en bild på Luva (Palm's Ain't she sweet) också, och här kommer den! :)
Lockig!! Så nu är vi två. :)
Helt galen är hon också.
Flyger runt i buren som en liten kanonkula. Eller gräshoppa, kanske. Man ser vart hon startar och man ser vart hon stannar. Allt däremellan går för snabbt för att uppfatta.
Och hon älskar att brottas med Edvin!
Fast Edvin är ju lite starkare än vad hon är, så han vinner nästan alltid. (Notera: Nästan alltid)
Och det är ju lite jobbigt för Luva. Men Luva har kommit på ett system.
Direkt efter att hon förlorat en brottningsmatch mot Edvin...
...så skuttar hon iväg och brottar ner Metapod, som är lite mindre än henne, istället.
Hon vinner inte alltid då heller, men betydligt oftare än vad hon vinner mot Edvin. Problemet löst, egoboost: check!
Igår kväll låg Metapod och sov i min famn. Väldigt fint. :)
Men så upptäckte vi en underlig liten egenhet hon har... Såhär va...
Först låg hon såhär:
Sen låg hon såhär:
Och sen såhär:
"Jaha", säger ni.
"Men Fluffgänget-Sandra, jag vänder ju också på mig när jag ligger ner! Det är väl ingen underlig egenhet... eller?"
Jo men såhär, kära läsare... Det är inte själva liggställningarna som är underliga... Det är det som händer emellan dem.
Hur hon byter ställning.
Det går till ungefär såhär:
Alltså, jag skojar inte.
Man känner att hon kastar sig upp i luften, från liggande ställning, sen landar hon igen i en annan ställning.
Skitskumt. Ska de göra såhär?
Glad påsk på er, förresten! :)
Nu ska vi kika på film och chilla lite. Godnatt!
Råttbild
Tänkte bjuda på en bild på Palm's Can't buy me love innan vi går och lägger oss. :)
Blev lite sent ikväll och vi är rätt trötta, så ett ordentligare inlägg får vi ta imorgon. Finns en del att berätta om de nya råttisarna.
Men ni kan ju få veta vad de heter ikväll i alla fall. :) Hela kullen är döpta efter Beatleslåtar. På bilden ovan ser ni som sagt Can't buy me love, som till vardags här hos oss kommer kallas för Metapod. :)
Den andra tjejen, som jag tyvärr inte fått nån bra bild på än, heter Ain't she sweet men kommer kallas Luva. :) (Ska fixa en spiffig bild på henne imorgon)
Så vi fortsätter på temat ett Pokémon-namn och ett "vanligt" namn alltså.
Godnatt på er nu! Ses lite ordentligare imorgon. :)
Tänkte att jag skulle få igång den här bloggen på riktigt igen... Med många bilder och inlägg flera gånger i veckan.
Tack för att ni har sånt tålamod! Och tack för allt stöd.
Passar på att skänka en tanke till Snöff som hade fyllt två år idag..
MMS-inlägg
Lite dålig bild, för det är rätt mörkt, men nu är vi på väg hem med de nya fluffisarna. :)
Tänkte att ni ville veta. ^^ Skönt med lite kul nyheter som omväxling.
Bloggar igen imorgon. :) Kram på er.
Snöff
Hej..
Jag vet att jag lovade er att blogga igen i måndags kväll. Och det är fredag nu.
Ni får ursäkta.
Saker och ting bara fortsätter att suga här hos oss, och jag hade verkligen hoppats att vi skulle slippa fler såna här inlägg på ett par år... Men...
I lördags dog vår fina Snöff.
Och jag kan fortfarande inte förstå det. Alls.
Han var i sitt livs form. Det aktivaste marsvinet jag någonsin haft. Han bara fortsatte att förbluffa mig över vad marsvin faktiskt är fysiskt kapabla till...
I fredags hann jag hem en sväng innan det var dags att åka till tågstationen. Och när jag hade bråttom att ge mig av hemifrån såg jag att Snöff satt ihopkurad och det rann ur nosen på honom.
Jag kastade mig på telefonen och ringde veterinären. Det lät som förkylning, men veterinären tyckte att vi skulle komma in med honom för säkerhets skull. Jag skyndade iväg till mitt tåg och Edvin tog Snöff till veterinären samma kväll.
Veterinären misstänkte lungödem, men kunde inte hitta något hjärtfel som skulle kunna ha orsakat det. Så Snöff fick med sig antibiotika hem mot eventuell luftvägsinfektion som han skulle äta i fem dagar.
Men redan nästa dag var han mycket sämre, och han dog i Edvins knä medan jag och Edvin pratade om honom i telefon.
Det var förmodligen lungödem. Allt gick så snabbt. Men jag har fortfarande svårt att smälta att Snöff, inte ens två år gammal och en riktig liten atlet, skulle ha haft ett hjärtfel så allvarligt att det orsakat detta...
Kommer verkligen sakna min lilla fluffiga övervakare som alltid berättade för mig när jag förde för mycket oväsen eller när det var dags att resa sig och hämta hårdbröd åt honom.
Större personlighet och mer attityd är det svårt att få plats med i ett så litet djur...
♥
Hade verkligen inte en tanke på att Snöff kunde ryckas ifrån oss än på många år...
Jag vet att jag lovade er att blogga igen i måndags kväll. Och det är fredag nu.
Ni får ursäkta.
Saker och ting bara fortsätter att suga här hos oss, och jag hade verkligen hoppats att vi skulle slippa fler såna här inlägg på ett par år... Men...
I lördags dog vår fina Snöff.
Och jag kan fortfarande inte förstå det. Alls.
Han var i sitt livs form. Det aktivaste marsvinet jag någonsin haft. Han bara fortsatte att förbluffa mig över vad marsvin faktiskt är fysiskt kapabla till...
I fredags hann jag hem en sväng innan det var dags att åka till tågstationen. Och när jag hade bråttom att ge mig av hemifrån såg jag att Snöff satt ihopkurad och det rann ur nosen på honom.
Jag kastade mig på telefonen och ringde veterinären. Det lät som förkylning, men veterinären tyckte att vi skulle komma in med honom för säkerhets skull. Jag skyndade iväg till mitt tåg och Edvin tog Snöff till veterinären samma kväll.
Veterinären misstänkte lungödem, men kunde inte hitta något hjärtfel som skulle kunna ha orsakat det. Så Snöff fick med sig antibiotika hem mot eventuell luftvägsinfektion som han skulle äta i fem dagar.
Men redan nästa dag var han mycket sämre, och han dog i Edvins knä medan jag och Edvin pratade om honom i telefon.
Det var förmodligen lungödem. Allt gick så snabbt. Men jag har fortfarande svårt att smälta att Snöff, inte ens två år gammal och en riktig liten atlet, skulle ha haft ett hjärtfel så allvarligt att det orsakat detta...
Kommer verkligen sakna min lilla fluffiga övervakare som alltid berättade för mig när jag förde för mycket oväsen eller när det var dags att resa sig och hämta hårdbröd åt honom.
Större personlighet och mer attityd är det svårt att få plats med i ett så litet djur...
♥
Hade verkligen inte en tanke på att Snöff kunde ryckas ifrån oss än på många år...
Stress
Hej på er!
Ledsen för dålig uppdatering. Hade tänkt att jag skulle komma igång med bloggen ordentligt nu, men det får nog vänta tills på måndag.
Har tenta i övermorgon, och det är en kamp mot klockan för att hinna lära sig så mycket som möjligt.
Sen åker jag direkt från tentan till Dalarna och tar inte med mig datorn då det blir mycket packning ändå och jag ska flyga tillbaka till Göteborg. I helgen blir det nog fullt upp ändå för att hinna umgås med alla.
Efter flyget tillbaka på måndag morgon bär det av direkt till skolan igen med all packning, och...
Ja, ni får ursäkta så ses vi igen på måndag kväll helt enkelt. ^^;
Trevlig vecka, och trevlig helg på er!
Har inte tid att rita nåt eget idag heller, så slänger in lite tenta-humor som jag hittade på themetapicture.com
Ha det så bra, hörni. ^^
Ledsen för dålig uppdatering. Hade tänkt att jag skulle komma igång med bloggen ordentligt nu, men det får nog vänta tills på måndag.
Har tenta i övermorgon, och det är en kamp mot klockan för att hinna lära sig så mycket som möjligt.
Sen åker jag direkt från tentan till Dalarna och tar inte med mig datorn då det blir mycket packning ändå och jag ska flyga tillbaka till Göteborg. I helgen blir det nog fullt upp ändå för att hinna umgås med alla.
Efter flyget tillbaka på måndag morgon bär det av direkt till skolan igen med all packning, och...
Ja, ni får ursäkta så ses vi igen på måndag kväll helt enkelt. ^^;
Trevlig vecka, och trevlig helg på er!
Har inte tid att rita nåt eget idag heller, så slänger in lite tenta-humor som jag hittade på themetapicture.com
Ha det så bra, hörni. ^^
23, 23, 23, 23, 23, 23...
Hej på er!
Igår fyllde Fluffhövdingen 23 år. Och det är lika bra att jag övar på att skriva det.
23, 23, 23, 23, 23.
Jag har nämligen börjat glömma hur gammal jag är när folk frågar.
Var på en fest med massa Michael Jackson fans förra året. Och så fick jag frågan hur gammal jag var.
Fick stå och fundera och räkna efter ganska länge. Tillräckligt länge för att vem som helst skulle misstänka att jag står och tänker ljuga om min ålder, fast på ett sensationellt klumpigt sätt.
Efter ett tag kom jag fram till att jag måste vara 21, så det var vad jag sa.
Jag var 22.
Och jag var nykter.
Jag är alltid nykter. :P
Så jag tänkte att nu i år ska det inte bli några som helst fel! Ska banka in i hjärnan att det är 23 som gäller ett år framöver nu.
Ni som ringer mig eller träffar mig IRL, så att säga, kan ju fråga mig lite då och då hur gammal jag är. Så slipper ju jag vara en socialt tafatt pingvin nästa gång nån främling frågar.
Nåja, födelsedagen igår var kanonbra. ^^
Har fnuffiluriskt mycket att göra i skolan, så mesta delen av dagen gick åt till att göra skolarbete... :P
Men resten av dagen tillbringades bland annat i Slottsskogen med matsäck, varm dryck i en ny fin termos (tack Edvin! ^^) och ponnyhestar:
Och tåååårta. ^^
Rosa. Flüff-flüff!
(Innan du dömer mig, betänk att de hade rea på röd karamellfärg på Netto)
Det blev lite rosa grädde över efter tårtbaket i förrgår. Så det fick bli en rosa lasagne också.
Spiff.
Fick förutom termosen också två sittunderlägg (fotopicknickar i Slottsskogen ftw!), ett presentkort på bio (går ALLTID åt. ^^), ett medlemskap i Djurambulansen (rekommenderas till alla djurägare. Två gratis skjutsningar per år för medlemmar. Och så stödjer ni en god sak) och pengar (som också har en tendens att alltid gå åt ^^). :)
Och nästa helg åker jag hem till Dalarna och hälsar på och firar med familj och släkt. ^^
I övrigt är allt som vanligt i Flufflyan.
Snöff kör med oss. Pär är skitsnygg. Edvin och hans dragspel jobbar flitigt på att bli vräkta så fort jag lämnar lägenheten och jag är översvämmad av skoljobb. Tenta på fredag, presentation imorgon.
Marsinen håller nog på att ta över Flufflyan också.
Åtminstone Snöff.
Så fort vi träder ut ur sovrummet på morgnarna börjar vrålandet och kraven.
Han ska ha frukost. Genast.
Och när han sitter och äter sin första frukost ska han ha en till frukost. Genast.
Så fort man rör sig vid frukostbordet, och han blir påmind om att man är där, så börjat vrålandet. Skulle någon råka alstra ljud som är, eller påminner om, ljudet av hårdbröd så tystnar han inte på en kvart.
Pär är mer passivt invasiv.
Han är precis som vanligt. Gör allt precis som vanligt. Ser ut precis som vanligt.
Men man känner blickarna i nacken. Och man vet att snart är det Pär som skriver inköpslistor, har första tjing på fjärrkontrollen och bestämmer lektyren på toaletten.
Det känns som att vi börjar förlora kontrollen.
Men frukta icke, käre läsare!
Vi har alltid vårt hemliga vapen. Ett vapen som kan kuva vilket stridslystet marsvin som helst.
Ärtplattor.
Jag har skrivit om det förut.
Alla marsvin är beroende av ärtplattor.
Så länge vi har ärtplattor är vi säkra.
...vilket påminner mig... Vi måste köpa ärtplattor. :S
Igår fyllde Fluffhövdingen 23 år. Och det är lika bra att jag övar på att skriva det.
23, 23, 23, 23, 23.
Jag har nämligen börjat glömma hur gammal jag är när folk frågar.
Var på en fest med massa Michael Jackson fans förra året. Och så fick jag frågan hur gammal jag var.
Fick stå och fundera och räkna efter ganska länge. Tillräckligt länge för att vem som helst skulle misstänka att jag står och tänker ljuga om min ålder, fast på ett sensationellt klumpigt sätt.
Efter ett tag kom jag fram till att jag måste vara 21, så det var vad jag sa.
Jag var 22.
Och jag var nykter.
Jag är alltid nykter. :P
Så jag tänkte att nu i år ska det inte bli några som helst fel! Ska banka in i hjärnan att det är 23 som gäller ett år framöver nu.
Ni som ringer mig eller träffar mig IRL, så att säga, kan ju fråga mig lite då och då hur gammal jag är. Så slipper ju jag vara en socialt tafatt pingvin nästa gång nån främling frågar.
Nåja, födelsedagen igår var kanonbra. ^^
Har fnuffiluriskt mycket att göra i skolan, så mesta delen av dagen gick åt till att göra skolarbete... :P
Men resten av dagen tillbringades bland annat i Slottsskogen med matsäck, varm dryck i en ny fin termos (tack Edvin! ^^) och ponnyhestar:
Och tåååårta. ^^
Rosa. Flüff-flüff!
(Innan du dömer mig, betänk att de hade rea på röd karamellfärg på Netto)
Det blev lite rosa grädde över efter tårtbaket i förrgår. Så det fick bli en rosa lasagne också.
Spiff.
Fick förutom termosen också två sittunderlägg (fotopicknickar i Slottsskogen ftw!), ett presentkort på bio (går ALLTID åt. ^^), ett medlemskap i Djurambulansen (rekommenderas till alla djurägare. Två gratis skjutsningar per år för medlemmar. Och så stödjer ni en god sak) och pengar (som också har en tendens att alltid gå åt ^^). :)
Och nästa helg åker jag hem till Dalarna och hälsar på och firar med familj och släkt. ^^
I övrigt är allt som vanligt i Flufflyan.
Snöff kör med oss. Pär är skitsnygg. Edvin och hans dragspel jobbar flitigt på att bli vräkta så fort jag lämnar lägenheten och jag är översvämmad av skoljobb. Tenta på fredag, presentation imorgon.
Marsinen håller nog på att ta över Flufflyan också.
Åtminstone Snöff.
Så fort vi träder ut ur sovrummet på morgnarna börjar vrålandet och kraven.
Han ska ha frukost. Genast.
Och när han sitter och äter sin första frukost ska han ha en till frukost. Genast.
Så fort man rör sig vid frukostbordet, och han blir påmind om att man är där, så börjat vrålandet. Skulle någon råka alstra ljud som är, eller påminner om, ljudet av hårdbröd så tystnar han inte på en kvart.
Pär är mer passivt invasiv.
Han är precis som vanligt. Gör allt precis som vanligt. Ser ut precis som vanligt.
Men man känner blickarna i nacken. Och man vet att snart är det Pär som skriver inköpslistor, har första tjing på fjärrkontrollen och bestämmer lektyren på toaletten.
Det känns som att vi börjar förlora kontrollen.
Men frukta icke, käre läsare!
Vi har alltid vårt hemliga vapen. Ett vapen som kan kuva vilket stridslystet marsvin som helst.
Ärtplattor.
Jag har skrivit om det förut.
Alla marsvin är beroende av ärtplattor.
Så länge vi har ärtplattor är vi säkra.
...vilket påminner mig... Vi måste köpa ärtplattor. :S
Första bilderna
Nu är även råtta nr 2 bestämd. :)
Det blev inte den chokladfärgade som vi först hade hoppats på, men en precis lika underbar rexad helsvart liten tjej. :)
Har två bilder på dem som jag tänkte att ni skulle få se. ^^ Bilderna är inte mina, utan tillhör uppfödaren, Åsa Palm (länk till hennes hemsida).
Här är tjejen som var med i tecknad form igår:
Och här är den rexade tjejen som blev bestämd idag:
Nu gäller det bara att vänta tills de är flyttklara. :) Vore inte helt fel att kunna snabbspola fram ett par veckor, känner jag. ^^
Nej. Nu har jag lite skoljobb att göra såhär på kvällskvisten.
Men för er som känner att ni inte fått nog av bilder på djur för dagen finns den här sidan:
http://www.littlefriendsphoto.com/index2.php#/gallery1/1/
Där finns fullt med undervattensbilder på hundar som dyker efter bollar!
Till exempel den här:
:)
Det blev inte den chokladfärgade som vi först hade hoppats på, men en precis lika underbar rexad helsvart liten tjej. :)
Har två bilder på dem som jag tänkte att ni skulle få se. ^^ Bilderna är inte mina, utan tillhör uppfödaren, Åsa Palm (länk till hennes hemsida).
Här är tjejen som var med i tecknad form igår:
Och här är den rexade tjejen som blev bestämd idag:
Nu gäller det bara att vänta tills de är flyttklara. :) Vore inte helt fel att kunna snabbspola fram ett par veckor, känner jag. ^^
Nej. Nu har jag lite skoljobb att göra såhär på kvällskvisten.
Men för er som känner att ni inte fått nog av bilder på djur för dagen finns den här sidan:
http://www.littlefriendsphoto.com/index2.php#/gallery1/1/
Där finns fullt med undervattensbilder på hundar som dyker efter bollar!
Till exempel den här:
:)
Råttyngel, sirap och falu rågrut
Hej!
Nu har vi fått bestämma en utav småpottorna som ska flytta hit och vända upp- och ned på Flufflyan. :)
Nåt sånthär blir det:
Den andra är inte helt bestämd ännu.
Vi har sett ut en, men det är en annan som funderar på just henne också.
Men om den personen tackar nej så kommer hon hit. ^^ Annars blir det en annan utav de små sötnösserna ur samma kull.
Sen har jag en fråga...
Ja, alltså...
Jag har ett flertal gånger kommit på Eddecooling med att gå raka vägen till skafferiet, ta ett par nötter, stoppa dem i munnen, börja tugga, och sedan...
Ja, alltså, han dricker sirap. Och sen tuggar han nötterna tillsammans med sirapen. Hur normalt?!
Eddecooling själv gick just förbi och ville att jag skulle inflika att det faktiskt är väldans gott, och att ni läsare gärna får prova. Och tacka honom senare.
Men... Pja... det är väl knappast det märkligaste som hänt i Flufflyan under de senaste dagarna.
Det märkligaste var kanske när Snöff bestämde sig för att en bit Falu Rågrut var värd besväret att genomföra marsvinsvärldens mest riskfyllda räddningsoperation.
Den hade trillat ned mellan burkanten och trähuset i buren, va... Och Snöff gör såhär:
På riktigt.
Har aldrig sett ett marsvin genomföra något liknande.
Till på köpet ser det ut som att han fastnat.
Jag blir livrädd och slänger mig upp ur soffan, och mikrosekunden senare tappar Snöff greppet med bakfötterna och dimper ner i det trånga utrymmet bakom huset.
Upp- och ned.
Edvin kommer in i rummet och funderar vad sjutton jag skriker över.
Men innan nån av oss hinner ingripa för att rädda Snöff hoppar han smidigt som en katt upp därifrån med brödbiten i munnen. Sen sätter han sig och tuggar på den i godan ro, lätt irriterad över uppståndelsen utanför buren.
Ni som har råttor, katter, småbröder i övre tonåren och andra lite mer atletiska husdjur sitter säkert och funderar vad sjutton grejen är med allt det där.
Men det ni behöver veta om marsvin är att de har ungefär samma vighet och rörelseschema som en sån där självgående dammsugare.
Gång på gång finner jag behov av att omvärdera min ganska medeltida syn på marsvin i och med Snöff.
Är marsvin egentligen ganska atletiska? Är de faktiskt också förhållandevis smidiga?
Eller är Snöff ett undantagsfall? Har allt det här i grund och botten att göra med Snöffs mystiska förflutna som hemlig KGB-agent under namnet "Gazpacho"?
Nu har vi fått bestämma en utav småpottorna som ska flytta hit och vända upp- och ned på Flufflyan. :)
Nåt sånthär blir det:
Den andra är inte helt bestämd ännu.
Vi har sett ut en, men det är en annan som funderar på just henne också.
Men om den personen tackar nej så kommer hon hit. ^^ Annars blir det en annan utav de små sötnösserna ur samma kull.
Sen har jag en fråga...
Ja, alltså...
Jag har ett flertal gånger kommit på Eddecooling med att gå raka vägen till skafferiet, ta ett par nötter, stoppa dem i munnen, börja tugga, och sedan...
Ja, alltså, han dricker sirap. Och sen tuggar han nötterna tillsammans med sirapen. Hur normalt?!
Eddecooling själv gick just förbi och ville att jag skulle inflika att det faktiskt är väldans gott, och att ni läsare gärna får prova. Och tacka honom senare.
Men... Pja... det är väl knappast det märkligaste som hänt i Flufflyan under de senaste dagarna.
Det märkligaste var kanske när Snöff bestämde sig för att en bit Falu Rågrut var värd besväret att genomföra marsvinsvärldens mest riskfyllda räddningsoperation.
Den hade trillat ned mellan burkanten och trähuset i buren, va... Och Snöff gör såhär:
På riktigt.
Har aldrig sett ett marsvin genomföra något liknande.
Till på köpet ser det ut som att han fastnat.
Jag blir livrädd och slänger mig upp ur soffan, och mikrosekunden senare tappar Snöff greppet med bakfötterna och dimper ner i det trånga utrymmet bakom huset.
Upp- och ned.
Edvin kommer in i rummet och funderar vad sjutton jag skriker över.
Men innan nån av oss hinner ingripa för att rädda Snöff hoppar han smidigt som en katt upp därifrån med brödbiten i munnen. Sen sätter han sig och tuggar på den i godan ro, lätt irriterad över uppståndelsen utanför buren.
Ni som har råttor, katter, småbröder i övre tonåren och andra lite mer atletiska husdjur sitter säkert och funderar vad sjutton grejen är med allt det där.
Men det ni behöver veta om marsvin är att de har ungefär samma vighet och rörelseschema som en sån där självgående dammsugare.
Gång på gång finner jag behov av att omvärdera min ganska medeltida syn på marsvin i och med Snöff.
Är marsvin egentligen ganska atletiska? Är de faktiskt också förhållandevis smidiga?
Eller är Snöff ett undantagsfall? Har allt det här i grund och botten att göra med Snöffs mystiska förflutna som hemlig KGB-agent under namnet "Gazpacho"?
Hänt i Flufflyan
Hej igen.
Vill bara tacka för alla fina kommentarer och allt stöd. Ni är underbara, bara så ni vet. ♥
Det har nu gått nästan en månad respektive 2 veckor sedan allt det jobbiga, och jag måste försöka komma igång med bloggen igen.
Tänkte komma med en liten lägesuppdatering om hur det ser ut i Flufflyan just nu.
Den hetaste nyheten är nog att vi kommer skaffa råttor igen.
Ni förstår... När Golbat levde så letade vi som galningar efter två små råttflickor som kunde flytta in och sällskapa lite. Och vi hittade en uppfödare som verkade superbra, och som dessutom hade en kull råttor på gång.
Allt verkade lösa sig kanon.
Sen förändrades allt, och nu är Golbat borta....
Men vi bestämde oss för att vi fortfarande ville ha de två nya råttor som vi väntat på.
Det är så otroligt tomt här hemma efter att Smulan och Golbat försvann.
Och man får väl säga att de var fantastiska små representanter för sin art. De visade oss, och många andra, hur underbara råttor är. Och vi känner att vi vill fortsätta ha råttor.
De små bråkstakarna flyttar hit om drygt 4 veckor, när de vuxit lite.
Hoppas att ni ska tycka om att följa även dem i framtida äventyr och att de ska trivas bra här. Det är ju alltid lite svårt att slungas in i extremt kändisskap när man är så ung...
Fråga hon den där Estelle, till exempel.
En annan nyhet är att Snöff har lärt sig hoppa upp på det högsta huset i hela buren.
"Men Fluffgänget-Sandra, hur högt är det huset då?"
Ja, kära läsare, den stackars hunsade Eddecooling springer i detta nu och hämtar en tumstock. Och huset ääär.... 23 cm högt.
Tycker ni inte att det är sensationellt? Tänk då på att världsrekordet i höjdhopp för marsvin enligt Guinness rekordbok är 20 cm!
Snöff är helt enkelt Fluffgängets egen atlet.
Det spelar ingen roll hur mycket jag går till gymmet. Jag kommer aldrig upp i samma klass som den där lilla rultiga pälsbollen.
Uppmuntrande.
Problemet med det här är ju då att vi måste vara noga med att stänga takluckan till buren. Annars tror vi att han snart kommer på hur han tar sig från det höga huset upp på burtaket.
Och det vore typiskt dåligt.
:P
En tredje liten nyhet är att jag skaffat en liten metallring till min kamera som funkar som adapter, så nu kan jag använda pappas gamla Praktica-objektiv med M42-fattning till min Sony Nex. ^^
Något som de på Japan Photo (en fotobutik här i Göteborg) sa var fullständigt omöjligt, punkt slut.
Lite märkligt kan tyckas. Om man kollar på deras hemsida står det nämligen att de själva säljer sådana adaptrar (fast mycket, mycket dyrare), men att de är slut i lager. ^^; Nåja.
Nu gäller det bara att lära sig fokusera manuellt som en gud... ^^;
Ja, och så börjar våren komma till Göteborg också!
Hittade den här på väg hem från skolan igår:
Spiff.
Vill bara tacka för alla fina kommentarer och allt stöd. Ni är underbara, bara så ni vet. ♥
Det har nu gått nästan en månad respektive 2 veckor sedan allt det jobbiga, och jag måste försöka komma igång med bloggen igen.
Tänkte komma med en liten lägesuppdatering om hur det ser ut i Flufflyan just nu.
Den hetaste nyheten är nog att vi kommer skaffa råttor igen.
Ni förstår... När Golbat levde så letade vi som galningar efter två små råttflickor som kunde flytta in och sällskapa lite. Och vi hittade en uppfödare som verkade superbra, och som dessutom hade en kull råttor på gång.
Allt verkade lösa sig kanon.
Sen förändrades allt, och nu är Golbat borta....
Men vi bestämde oss för att vi fortfarande ville ha de två nya råttor som vi väntat på.
Det är så otroligt tomt här hemma efter att Smulan och Golbat försvann.
Och man får väl säga att de var fantastiska små representanter för sin art. De visade oss, och många andra, hur underbara råttor är. Och vi känner att vi vill fortsätta ha råttor.
De små bråkstakarna flyttar hit om drygt 4 veckor, när de vuxit lite.
Hoppas att ni ska tycka om att följa även dem i framtida äventyr och att de ska trivas bra här. Det är ju alltid lite svårt att slungas in i extremt kändisskap när man är så ung...
Fråga hon den där Estelle, till exempel.
En annan nyhet är att Snöff har lärt sig hoppa upp på det högsta huset i hela buren.
"Men Fluffgänget-Sandra, hur högt är det huset då?"
Ja, kära läsare, den stackars hunsade Eddecooling springer i detta nu och hämtar en tumstock. Och huset ääär.... 23 cm högt.
Tycker ni inte att det är sensationellt? Tänk då på att världsrekordet i höjdhopp för marsvin enligt Guinness rekordbok är 20 cm!
Snöff är helt enkelt Fluffgängets egen atlet.
Det spelar ingen roll hur mycket jag går till gymmet. Jag kommer aldrig upp i samma klass som den där lilla rultiga pälsbollen.
Uppmuntrande.
Problemet med det här är ju då att vi måste vara noga med att stänga takluckan till buren. Annars tror vi att han snart kommer på hur han tar sig från det höga huset upp på burtaket.
Och det vore typiskt dåligt.
:P
En tredje liten nyhet är att jag skaffat en liten metallring till min kamera som funkar som adapter, så nu kan jag använda pappas gamla Praktica-objektiv med M42-fattning till min Sony Nex. ^^
Något som de på Japan Photo (en fotobutik här i Göteborg) sa var fullständigt omöjligt, punkt slut.
Lite märkligt kan tyckas. Om man kollar på deras hemsida står det nämligen att de själva säljer sådana adaptrar (fast mycket, mycket dyrare), men att de är slut i lager. ^^; Nåja.
Nu gäller det bara att lära sig fokusera manuellt som en gud... ^^;
Ja, och så börjar våren komma till Göteborg också!
Hittade den här på väg hem från skolan igår:
Spiff.
Golbat
Hej på er...
Ledsen att det är så tyst här, men nu är det verkligen bara för mycket...
I torsdags gick även Golbat bort...
Vi vaknade tidigt i torsdags morse av att hon lät när hon andades. Och när vi sen åkte till veterinären sade de att hon förmodligen hade lunginflammation.
Hon blev jättedålig väldigt snabbt och ville inte äta nånting...
Hon hade varit lite hängig redan sedan innan Smulan blev sjuk, men blivit bättre. Dock hade hon tappat mycket i vikt, detta trots att hon fick mycket god och kaloririk mat på slutet.
Veterinären tyckte inte att det fanns något annat att göra....
Just nu känns lägenheten väldigt, väldigt tom... Marsvinen finns ju kvar, såklart. Och tur är väl det.
Men världens finaste små råttflickor lämnade ett väldigt stort hål efter sig.
Ska försöka komma igång med att blogga igen nu snart... Kanske inte full takt från början, men tids nog så.
Tills dess skulle vilja dela med mig av några av mina favoritbilder på Battson, och nån på båda tillsammans.
Vi saknar dig, Battson.
Vi saknar er båda två.
♥
Ledsen att det är så tyst här, men nu är det verkligen bara för mycket...
I torsdags gick även Golbat bort...
Vi vaknade tidigt i torsdags morse av att hon lät när hon andades. Och när vi sen åkte till veterinären sade de att hon förmodligen hade lunginflammation.
Hon blev jättedålig väldigt snabbt och ville inte äta nånting...
Hon hade varit lite hängig redan sedan innan Smulan blev sjuk, men blivit bättre. Dock hade hon tappat mycket i vikt, detta trots att hon fick mycket god och kaloririk mat på slutet.
Veterinären tyckte inte att det fanns något annat att göra....
Just nu känns lägenheten väldigt, väldigt tom... Marsvinen finns ju kvar, såklart. Och tur är väl det.
Men världens finaste små råttflickor lämnade ett väldigt stort hål efter sig.
Ska försöka komma igång med att blogga igen nu snart... Kanske inte full takt från början, men tids nog så.
Tills dess skulle vilja dela med mig av några av mina favoritbilder på Battson, och nån på båda tillsammans.
Vi saknar dig, Battson.
Vi saknar er båda två.
♥
Smulan
Hej på er...
Jag har jättetråkiga nyheter.
Älskade lilla Smulan har fått somna in.
Det hände i fredags när vi var hos veterinären, men jag har inte orkat blogga om det tidigare.
Vi åkte till veterinären för att hon hade fått svårt att gå, fått dålig balans och ville inte äta. Och väl hos veterinären fick vi veta att hon även hade det tungt att andas.
Vad det berodde på var veterinären inte säker på. Kanske tumör, kanske infektion. Men veterinären tyckte inte att det fanns något annat att göra än att låta henne gå.
Vi saknar världens underbaraste lilla Smulipuff så mycket att det gör ont...
Golbat saknar henne väldigt mycket.
Hon har varit nedstämd och trött hela veckan. Vi tillbringar så mycket tid med henne som vi kan. Hon får sitta i mitt knä flera timmar om dagen och äta godsaker under tiden så att vi vet säkert att hon får i sig näring.
Är det någon av mina läsare som kan ge oss lite vägledning nu?
Jag vet att många utav er har råttor.
Vad ska man tänka på när en råtta blir ensam? Och jag har hört en del om att råttor måste vara minst två. Hur förhåller vi oss till det? Behöver Golbat en ny vän? Och i så fall, vad måste man tänka på då?
Vi är helt vilse nu, men vi vill att Golbat ska få det så bra som möjligt. Alla tips och råd mottages tacksamt.
Min mailadress finns under "Kontakt" högst upp på sidan.
Har ju haft marsvin i alla tider, men det är första gången jag råkar ut för det här med råttor. Det känns som att det är lite mer invecklat, Golbat och Smulan hade en djupare relation än vad marsvinen brukar ha haft...
Jag kan fortfarande inte fatta att hon är borta, trots att det gått en vecka...
Tack finaste Smulan för den här tiden!
Vi kommer aldrig glömma dig. ♥
♥
Jag har jättetråkiga nyheter.
Älskade lilla Smulan har fått somna in.
Det hände i fredags när vi var hos veterinären, men jag har inte orkat blogga om det tidigare.
Vi åkte till veterinären för att hon hade fått svårt att gå, fått dålig balans och ville inte äta. Och väl hos veterinären fick vi veta att hon även hade det tungt att andas.
Vad det berodde på var veterinären inte säker på. Kanske tumör, kanske infektion. Men veterinären tyckte inte att det fanns något annat att göra än att låta henne gå.
Vi saknar världens underbaraste lilla Smulipuff så mycket att det gör ont...
Golbat saknar henne väldigt mycket.
Hon har varit nedstämd och trött hela veckan. Vi tillbringar så mycket tid med henne som vi kan. Hon får sitta i mitt knä flera timmar om dagen och äta godsaker under tiden så att vi vet säkert att hon får i sig näring.
Är det någon av mina läsare som kan ge oss lite vägledning nu?
Jag vet att många utav er har råttor.
Vad ska man tänka på när en råtta blir ensam? Och jag har hört en del om att råttor måste vara minst två. Hur förhåller vi oss till det? Behöver Golbat en ny vän? Och i så fall, vad måste man tänka på då?
Vi är helt vilse nu, men vi vill att Golbat ska få det så bra som möjligt. Alla tips och råd mottages tacksamt.
Min mailadress finns under "Kontakt" högst upp på sidan.
Har ju haft marsvin i alla tider, men det är första gången jag råkar ut för det här med råttor. Det känns som att det är lite mer invecklat, Golbat och Smulan hade en djupare relation än vad marsvinen brukar ha haft...
Jag kan fortfarande inte fatta att hon är borta, trots att det gått en vecka...
Tack finaste Smulan för den här tiden!
Vi kommer aldrig glömma dig. ♥
♥Hej på er... Förlåt för det bristfälliga ...
Hej på er... Förlåt för det bristfälliga bloggandet. Orkar inte just nu. Smulan mår jättedåligt, och Golbat är inte heller i toppform... Vi ska till veterinären imorgon. Kan inte annat än att gruva mig... Ni får ha det så bra. Ni kan ju hålla tummarna för oss om ni känner för det. Får se när jag skriver igen... Kram på er.
Hen
Nu när Fluffgänget stiftat bekantskap med nematoden Börje, en Caenorhabditis Elegans som dessutom är hermafrodit, så känns frågan om han, hon och hen aktuell.
Jamen Börje är ju både en han och en hon. Och "hen" är ju ett könsneutralt ord. Det kan man använda oavsett om den man talar om är av manligt eller kvinnligt kön.
Jag har liksom aldrig tidigare förstått vitsen med hen. Men nu när man då och då samtalar om Börje så blev det ju genast väldigt praktiskt.
Däremot har jag svårt att inte tänka mig hen som kvinnligt. "Hen" låter alldeles för mycket som "henne" i mina öron. Jag får väl vänja mig kanske. Jag menar... med det argumentet kan man säga att "hon" låter manligt då det liknar "honom". ^^;
Jag förstår de praktiska aspekterna. När man inte vet könet på någon och ändå vill tala om personen med så få stavelser som möjligt. Eller när någon, som i Börjes fall, råkar vara hermafrodit.
Däremot har jag väldigt svårt för när folk vill införa ordet hen för att det ska vara mer jämställt. Folk som vill att hen helt ska ersätta han och hon. För att man inte ska behöva tänka på om personen i fråga är en kvinna eller man.
Det blir lite krystat.
Oavsett vad man tycker om ordet så är det åtminstone på frammarsch. Ni kanske har hört att det kommit ut en barnbok som använder hen istället för hon och han? "Kivi och Monsterhund" heter den.
Kan bli kul att se hur det där utvecklar sig. ^^
Åtminstone ett utav Börjes ägg har kläckts, förresten. ^^ Så nu har hen en kompis.
Grattis Börje!
Och apropå Börje... Jag läste kommentaren till förra inlägget.
Och sen, direkt efteråt, såg jag vad Smulan lagt upp på facebook:
Alltså... den där bilden... ^^; Nu förstår jag ju att det ser rätt illa ut.
Med den stridstränade mutantmasken som ser ut lite som Börje och som förmodligen får vistas utomhus bland folk då den varit och köpt pizza....
Men låt mig förklara.
Vi hade ett hål i väggen! Skitstort! Och slut på tapeter också. Så jag behövde ett papper att sätta för.
Och så bara råkade jag skriva ut en bild på en Teenage Mutant Ninja Turtle.
Den lila, ni vet. Donatello.
Och så var det så att pappret fastnade i skrivaren när jag skrev ut den, så jag fick liksom dra i pappret. Och då blev sköldpaddan på bilden lite utdragen och blev nästan att likna Börje litegrann. ^^;
Ja, och just när jag satte upp den över hålet kom Smulan in med en kamera och en dålig attityd.
Och så...
Ja, alltså, ni får ju inte tro att jag har något fuffens och samhällsfarligt för mig. ^^;
Livsfarliga mutantmaskar från laboratorier och sånt... Sån är inte jag.
Jag och Börje pysslar mer med fredliga saker. Som att baka kakor. Och vika strumpor. Och hjälpa tanter över vägen.
Och så var det med det. ^^;
Jamen Börje är ju både en han och en hon. Och "hen" är ju ett könsneutralt ord. Det kan man använda oavsett om den man talar om är av manligt eller kvinnligt kön.
Jag har liksom aldrig tidigare förstått vitsen med hen. Men nu när man då och då samtalar om Börje så blev det ju genast väldigt praktiskt.
Däremot har jag svårt att inte tänka mig hen som kvinnligt. "Hen" låter alldeles för mycket som "henne" i mina öron. Jag får väl vänja mig kanske. Jag menar... med det argumentet kan man säga att "hon" låter manligt då det liknar "honom". ^^;
Jag förstår de praktiska aspekterna. När man inte vet könet på någon och ändå vill tala om personen med så få stavelser som möjligt. Eller när någon, som i Börjes fall, råkar vara hermafrodit.
Däremot har jag väldigt svårt för när folk vill införa ordet hen för att det ska vara mer jämställt. Folk som vill att hen helt ska ersätta han och hon. För att man inte ska behöva tänka på om personen i fråga är en kvinna eller man.
Det blir lite krystat.
Oavsett vad man tycker om ordet så är det åtminstone på frammarsch. Ni kanske har hört att det kommit ut en barnbok som använder hen istället för hon och han? "Kivi och Monsterhund" heter den.
Kan bli kul att se hur det där utvecklar sig. ^^
Åtminstone ett utav Börjes ägg har kläckts, förresten. ^^ Så nu har hen en kompis.
Grattis Börje!
Och apropå Börje... Jag läste kommentaren till förra inlägget.
Och sen, direkt efteråt, såg jag vad Smulan lagt upp på facebook:
Alltså... den där bilden... ^^; Nu förstår jag ju att det ser rätt illa ut.
Med den stridstränade mutantmasken som ser ut lite som Börje och som förmodligen får vistas utomhus bland folk då den varit och köpt pizza....
Men låt mig förklara.
Vi hade ett hål i väggen! Skitstort! Och slut på tapeter också. Så jag behövde ett papper att sätta för.
Och så bara råkade jag skriva ut en bild på en Teenage Mutant Ninja Turtle.
Den lila, ni vet. Donatello.
Och så var det så att pappret fastnade i skrivaren när jag skrev ut den, så jag fick liksom dra i pappret. Och då blev sköldpaddan på bilden lite utdragen och blev nästan att likna Börje litegrann. ^^;
Ja, och just när jag satte upp den över hålet kom Smulan in med en kamera och en dålig attityd.
Och så...
Ja, alltså, ni får ju inte tro att jag har något fuffens och samhällsfarligt för mig. ^^;
Livsfarliga mutantmaskar från laboratorier och sånt... Sån är inte jag.
Jag och Börje pysslar mer med fredliga saker. Som att baka kakor. Och vika strumpor. Och hjälpa tanter över vägen.
Och så var det med det. ^^;
Marsvinsdressyr
Hej på er!
Ledsen för det glesa bloggandet. Det har varit en del skoljobb, och kommer nog bli det en vecka framöver också.
Dessutom har vi ett nytt tids- och resurskrävande problem här hemma...
Jamen det är såhär va... Edvin tycker att det är superspiffigt att dressera marsvin.
Det är tur att han måste vara i skolan på dagarna, annars hade vi en liten cirkus här hemma.
Hur som helst; Edvin har lärt Snöff att om han hoppar upp på taket på det lilla trähuset i buren så får han godis.
Så nu gör Snöff det. Utan att tveka. 24 timmar om dygnet.
När man kommer hem från skolan hoppar han dit. När man sitter och äter hoppar han dit. När man har bråttom till precis vad som helst hoppar han dit.
Sen tittar han surt på en tills man kommer med den där belöningen.
Såhär i efterhand funderar man på om det verkligen var så att Edvin dresserade Snöff, eller om Snöff helt enkelt dresserade oss.
Idag hade vi labb.
Vi skulle identifiera mutanter av masksorten C. Elegans.
Sen skulle vi lära oss att flytta på en C. Elegans.
Det är alltså en sanslöst liten mask. För att plocka upp den behövs mikroskop.
Jag tror att jag mosade min lite... Den rörde sig inte på en halvtimme, i alla fall.
Men sen vaknade den. Och det visade sig att Börje inte var en hane, utan en hermafrodit! Han hade lagt 5 ägg. Spiff!
Sen ville labbassistenten att jag skulle slänga Börje när labben var slut... :(
Vart Börje är nu förtäljer inte historien. Men oroa er inte, jag kan lova att han mår finfint.....
^^
*host* jaaa....
Två irrelevanta foton för att distrahera er:
Godnatt. ^^
Ledsen för det glesa bloggandet. Det har varit en del skoljobb, och kommer nog bli det en vecka framöver också.
Dessutom har vi ett nytt tids- och resurskrävande problem här hemma...
Jamen det är såhär va... Edvin tycker att det är superspiffigt att dressera marsvin.
Det är tur att han måste vara i skolan på dagarna, annars hade vi en liten cirkus här hemma.
Hur som helst; Edvin har lärt Snöff att om han hoppar upp på taket på det lilla trähuset i buren så får han godis.
Så nu gör Snöff det. Utan att tveka. 24 timmar om dygnet.
När man kommer hem från skolan hoppar han dit. När man sitter och äter hoppar han dit. När man har bråttom till precis vad som helst hoppar han dit.
Sen tittar han surt på en tills man kommer med den där belöningen.
Såhär i efterhand funderar man på om det verkligen var så att Edvin dresserade Snöff, eller om Snöff helt enkelt dresserade oss.
Idag hade vi labb.
Vi skulle identifiera mutanter av masksorten C. Elegans.
Sen skulle vi lära oss att flytta på en C. Elegans.
Det är alltså en sanslöst liten mask. För att plocka upp den behövs mikroskop.
Jag tror att jag mosade min lite... Den rörde sig inte på en halvtimme, i alla fall.
Men sen vaknade den. Och det visade sig att Börje inte var en hane, utan en hermafrodit! Han hade lagt 5 ägg. Spiff!
Sen ville labbassistenten att jag skulle slänga Börje när labben var slut... :(
Vart Börje är nu förtäljer inte historien. Men oroa er inte, jag kan lova att han mår finfint.....
^^
*host* jaaa....
Två irrelevanta foton för att distrahera er:
Godnatt. ^^
Cirque du Soleil och dödsångest
Varför är Fluffgänget-Sandra så glad idag för?
Ja, det skulle kunna vara det att hon just överlevt ett kinesiskt förgiftningsförsök.
Fluffgänget-Sandra åt en kinesisk godis. Och blev akut illamående. Vilket var konstigt då hon åt en likadan godis i förrgår och inte märkte nånting alls.
Men en liter vatten, en c-vitaminbrustablett och ett tuggummi senare mår hon, efter omständigheterna, bra.
Fluffgänget-Sandra kan bara spekulera i varför det kinesiska folket skulle vilja förgifta henne. Kanske vill de ta över hennes blogg. Om ni vet något är alla tips är varmt välkomna!
Och... ni kan ju hålla utkik framöver. Om Fluffbloggen plötsligt ändrar språk kan ni ju kanske ringa 112 eller så.
Ja, men nej! Det är inte därför Fluffgänget-Sandra är så glad idag.
Fluffgänget-Sandra har fått tag på två biljetter till Cirque du Soleils föreställning "Immortal" i Globen den 2:a november! :D
Det är en hyllningsföreställning till Michael Jackson, med hans musik! Av och med Cirque du Soleil! :D
Trailer:
Biljetterna släpps egentligen först om ett par dagar, men om jag har nån läsare som också vill förköpa så registrerar man sig bara på Cirque du Soleils hemsida så får man tillgång till biljetterna redan nu.
De bra platserna börjar redan ta slut!
...Så nu vet ni vad jag gör om nästan ett år. ^^;
Gäller att vara ute i tid med sånt där... Jag lovar att de där biljetterna säljer slut på nolltid.
Det är ju det bästa som går att se för ett Michael Jackson-fan nu när han själv inte gör några shower längre...
"Oj, vad kul för dig, Fluffgänget-Sandra! Så du har dansat på små moln hela dagen nu då?"
Mjaaa... inte riktigt hela dagen kanske...
Ni förstår, i morse skulle jag till vårdcentralen.
Jag hade ringt för några veckor sedan om ett födelsemärke som ska plockas bort. Och så hade jag fått tid hos en hudspecialist idag.
Var inte helt säker på att de skulle göra det idag, eller om de bara tittar första gången, men efter att ha ringt sjukvårdsupplysningen och frågat (och dessutom googlat som nåt litet blått) så var jag rätt övertygad om att det skulle ske idag.
Allt tydde på det. Alla sa att förmodligen var det så.
Så jag var skitnervös!
Och i morse när det var dags att åka var jag ännu nervösare.
Man kunde väva en matta av ångesten i luften.
Jamen såhär va... Det är ju skitläskigt!!
Det sista man vill göra en måndagmorgon är väl att besöka en okänd människa som har för avsikt att motionera en skalpell (eller borrmaskin eller vad de nu använder till sånt där) på dig.
...ja, så det var ju ingen höjdarmorgon direkt.
Men det blev värre.
Nervositeten till trots hade jag ju ändå mentalt förberett mig.
Men så kommer jag dit, och besöket går på ett par minuter. Läkaren kikar lite på födelsemärket, sen säger han att jag ska få en remiss till en kirurg, sen får jag gå hem.
Attans! Nu får jag ju gå och vara lika nervös igen om en månad eller två!
O-spiffigt.
...men ÄR det inte så att man får köpa hem glass efter att man tagit bort födelsemärken?
Kan inte nån vänlig liten läsare ge lite tips på god glass till en total glassanalfabet? ^^ Är det Ben & Jerrys som gäller, eller?
Ja, det skulle kunna vara det att hon just överlevt ett kinesiskt förgiftningsförsök.
Fluffgänget-Sandra åt en kinesisk godis. Och blev akut illamående. Vilket var konstigt då hon åt en likadan godis i förrgår och inte märkte nånting alls.
Men en liter vatten, en c-vitaminbrustablett och ett tuggummi senare mår hon, efter omständigheterna, bra.
Fluffgänget-Sandra kan bara spekulera i varför det kinesiska folket skulle vilja förgifta henne. Kanske vill de ta över hennes blogg. Om ni vet något är alla tips är varmt välkomna!
Och... ni kan ju hålla utkik framöver. Om Fluffbloggen plötsligt ändrar språk kan ni ju kanske ringa 112 eller så.
Ja, men nej! Det är inte därför Fluffgänget-Sandra är så glad idag.
Fluffgänget-Sandra har fått tag på två biljetter till Cirque du Soleils föreställning "Immortal" i Globen den 2:a november! :D
Det är en hyllningsföreställning till Michael Jackson, med hans musik! Av och med Cirque du Soleil! :D
Trailer:
Biljetterna släpps egentligen först om ett par dagar, men om jag har nån läsare som också vill förköpa så registrerar man sig bara på Cirque du Soleils hemsida så får man tillgång till biljetterna redan nu.
De bra platserna börjar redan ta slut!
...Så nu vet ni vad jag gör om nästan ett år. ^^;
Gäller att vara ute i tid med sånt där... Jag lovar att de där biljetterna säljer slut på nolltid.
Det är ju det bästa som går att se för ett Michael Jackson-fan nu när han själv inte gör några shower längre...
"Oj, vad kul för dig, Fluffgänget-Sandra! Så du har dansat på små moln hela dagen nu då?"
Mjaaa... inte riktigt hela dagen kanske...
Ni förstår, i morse skulle jag till vårdcentralen.
Jag hade ringt för några veckor sedan om ett födelsemärke som ska plockas bort. Och så hade jag fått tid hos en hudspecialist idag.
Var inte helt säker på att de skulle göra det idag, eller om de bara tittar första gången, men efter att ha ringt sjukvårdsupplysningen och frågat (och dessutom googlat som nåt litet blått) så var jag rätt övertygad om att det skulle ske idag.
Allt tydde på det. Alla sa att förmodligen var det så.
Så jag var skitnervös!
Och i morse när det var dags att åka var jag ännu nervösare.
Man kunde väva en matta av ångesten i luften.
Jamen såhär va... Det är ju skitläskigt!!
Det sista man vill göra en måndagmorgon är väl att besöka en okänd människa som har för avsikt att motionera en skalpell (eller borrmaskin eller vad de nu använder till sånt där) på dig.
...ja, så det var ju ingen höjdarmorgon direkt.
Men det blev värre.
Nervositeten till trots hade jag ju ändå mentalt förberett mig.
Men så kommer jag dit, och besöket går på ett par minuter. Läkaren kikar lite på födelsemärket, sen säger han att jag ska få en remiss till en kirurg, sen får jag gå hem.
Attans! Nu får jag ju gå och vara lika nervös igen om en månad eller två!
O-spiffigt.
...men ÄR det inte så att man får köpa hem glass efter att man tagit bort födelsemärken?
Kan inte nån vänlig liten läsare ge lite tips på god glass till en total glassanalfabet? ^^ Är det Ben & Jerrys som gäller, eller?
